Noteringar


Träd:  

Träffar 101 till 150 av 930

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 ... 19» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
101 Barn:
Ett barn, född 1693, † barn.
Mauritz Georg Zelow, född 1694; kapten; † 1733. se Tab 4.
En dotter, dp 1695-12, † barn.
Adam Olof Zelow, född 1696-04-30 på Blankaholm; student; † ung.
Eva Zelow, född 1700-04-08, † 1722-05-01. Gift 1715-09-18 med kaptenen greve Carl Stenbock, i hans 1:a gifte, född 1685, † 1723. 
Posse af Säby, Christina Dorothea (I129)
 
102 Barn:
Johan, född 1569. Amiral. Död 1617.

Kerstin, född 1570-02-21 i Stockholm, död 1619-03-00. Gift 1591-02-14 med riksrådet Peder Nilsson Ryning (nr 15).

Erik, född 1571-04-05 i Stockholm. Höll konung Sigismunds parti, gick utur riket och blev katolik50. Död efter 163634 i Warschau. Gift med Anna Roos.

Axel, till Björkvik, född 1573-08-03 på Björksund i Tystberga socken Södermanlands län. Höll konung Sigismunds parti och gick ur riket. Död ogift.

Carl, född 1574-10-20 på Björksund. Levde 1594, då fadern anhöll att prins Moritz av Nassau måtte taga honom i tjänst. Död ung.

Göran, född 1575. Riksråd och president. Död 1618.

Elsa, född 1577-02-06 på Fågelvik, död 1650-11-25 och begraven i Brahegraven i Östra Ryds kyrka Stockholms län. Gift 1599-03-13 på Rydboholm i nämnda socken med sin broders svåger, hovrådet och lagmannen greve Abraham Brahe, nr 1, född 1569, död 1630.

Görvel, född 1579-09-02 på Fågelvik, död ogift. Ett barn, dödfött 1580.

Elisabet, född 1581-03-01 på Fågelvik. Hovmästarinna hos drottning Christina den äldre. Avsked därifrån 1639. Död 1646-01-00 och ligger jämte sin man begraven i Årstagraven i Österhaninge kyrka Stockholms län. Gift 1608-02-06 med sin broders svåger, riksrådet och amiralen Hans Claesson (Bielkenstierna, nr 28), född 1574, död 1620.

Bo, född 1582-07-30 på Fågelvik, död ung.

Nils, född 1585. Vice amiral. Död 1622.

Gunilla, född 1586-07-02 på Fågelvik, död 1618-04-03 i barnsäng och begraven med sin senare man i Ripsa kyrka Södermanlands län, där hennes gravsten finnes11. Gift 1:o 1609-01-15 på Västerås slott med greve Johan Stensson (Tre Rosor), greve till Bogesund och friherre till Haga, född 1591, död före 1612-10-09 (begraven 1612). Gift 2:o omkr. 1616 med sin broders svåger amiralen Nils Claesson (Bielkenstierna, nr 28), död 1622.

Anna, född 1588-03-26 på Fågelvik, död 1625-03-31 på Nygård och ligger jämte sin man begraven på Ytterselö kyrkogård Södermanlands län uti en upphöjd och övertäckt grav. Gift 1621-02-18 på Mälsåker i Ytterselö socken, vilket hon fick till morgongåva, med riksrådet och lagmannen Mattias Hansson Soop, friherre Soop af Limingo, nr 19, i hans 1:a gifte, född 1585, död 1653. 
Gyllenstierna af Lundholm, Friherre Nils Göransson (I2691)
 
103 Barnbördshuset Pro Patria i Stockholm upprättades 1775 som Sveriges första barnbördshus på initiativ (redan 1774) av kung Gustav III, med doktor Christian Ludvig Ramström som förste föreståndare. Det var ursprungligen beläget på Rörstrandsvägeen 7, nuvarande Wallingatan 7, men flyttades 1778 till Stora Badstugatan 22 (nuvarande Sveavägen 40) på Norrmalm. På inrättningen mottogs gifta eller ogifta barnaföderskor, som, efter förhållandena, antingen kostnadsfritt eller mot en låg avgift, där vårdades. Lindberger, Marta Leonora (I2118)
 
104 Barnsbörd Ersdotter, Catharina (I1523)
 
105 Barnsäng Börgesdotter, Catharina (I896)
 
106 Baron af Tuna, Landshövding

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Moerner/Moernerfri.htm 
Mörner af Tuna, Landshövding Berndt Didrik (I116)
 
107 Beata hade undervisats som seden bjöd, främst genom läsning i Bibeln, men också i svenska och tyska.
Gift 15 november 1607 i Länghem med Gustav Eriksson Stenbock. 
Brahe, Grevinna Beata Margareta (I161)
 
108 Beata von Yxkull, född 1618, död 1667, var en svensk godsägare. Hon är främst ihågkommen som en av de utpekade förebilderna för legenden om Pintorpafrun.

Hon var dotter till Conrad Reinholdsson von Yxkull (död 1622) och Elisabet Oxenstierna af Eka och Lindö (död 1648)[1], och gifte sig 1636 med riksrådet Erik Karlsson Gyllenstierna af Ulaborg (1602–1657).

På grund av makens frånvaro fick hon ofta ansvaret för driften av makens gods Pintorp. Efter sin makes död 1657 övertog hon slutgiltigt ansvaret för godset. Hon lät slutföra den nya huvudbyggnad maken hade uppfört, och gav det namnet Eriksbergs slott.

Beata von Yxkull har utpekats som en förebild för den beryktade "Pintorpafrun". Det finns dock inga samtida uppgifter om att hon ska ha varit grym och orättvis eller på annat sätt kan kopplas till legenden.[2]

 
von Yxkull, Beata (I2689)
 
109 Beatrice I av Burgund, född 1143, död 15 november 1184 i Besançon, Burgund, var monark (grevinna) i Burgund och tysk-romersk kejsarinna; gift 1156 med Fredrik I Barbarossa. Hon rapporteras ha utövat ett brett inflytande över makens politik. Hon var regerande grevinna av Burgund från 1148 till 1184.

Dotter till greve Renaud III av Burgund och Agatha av Lothringen. Beatrice uppmuntrade litteratur och trubaduridealet vid det tyska hovet. Hon åtföljde maken på hans resor och kröntes till kejsarinna i Rom 1167 och drottning av Burgund i Vienne 1178. Hon beskrivs som vacker, intelligent och förmögen.

År 1148 blev Beatrice regerande grevinna av Burgund efter hennes fars död, under förmynderskap av sin farbror, greve Vilhelm III av Mâcon. Hennes farbror missbrukade sitt förmynderskap, höll henne närmast fängslad och försökte avsätta henne. Kejsar Fredrik Barbarossa försökte 1152 förgäves ingripa genom att få hennes farbror ersatt som hennes förmyndare. 1153 förklarade sig Barbossa som hennes förmyndare och tog henne under sitt beskydd, men Vilhelm behöll kontrollen över hennes län. BBeatrice vigdes vid kejsar Fredrik Barbossa 17 juni 1156 i Würzburg. Den 9 oktober 1156 kröntes hon till drottning av Tyskland i Mainz. Vid giftermålet fick Fredrik rätt till Burgund och förklarade krig mot Vilhelm för att återta det åt Beatricece. Vilhelm avled 1157, och Beatrice och Fredrik kunde då göra sitt intåg i Burgunds huvudstad Besançon, där de gemensamt mottog hyllningseden av länets adel och prästerskap. Fredrik tog över styret i sin omyndiga makas namn. Burgund tjänstgjorde som militär bas och rekryteringscentrum för Fredriks legosoldater. Hon kröntes till tysk-romersk kejsarinna av påven i Rom 1167. Beatrice kröntes 1177 med Fredrik i Arles till kung och drottning av Burgund. Under sina sista år levde Beatrice permanent i sitt eget län Burgund som hon styrde självständigt. Hon försökte säkerställa Burgunds självständighet gentemot det tysk-romerska riket. Hon avled i Burgund, men hennes kvarlevor fördes till Speyer för att begravas. 
Beatrice I av Burgund (I1886)
 
110 Begravd 17/7 1941
Jukkasjärvi, Kiruna krematorium, avd. H Gamla kolumbariet. Nedre, nr. 334 (urna, nr 1 i graven)
Graven upplåten till 31/12 2022 (upplåtelse nr 1) 
Burgman, Urmakare Erik Olof (I1196)
 
111 Begravd i det inre av Strängnäs domkyrka
Svensk greve, militär och ämbetsman.


Gustaf Otto valde krigarbanan och 1631 blev han ryttare och 1632 kornett vid Småländska rytteriet, och nitton år gammal gick han ut i det tyska kriget. Han utmärkte sig vid alla tillfällen för sitt mod och duglighet, och på endast tio
år (1633-1643) gick han från fänrik till generalmajor vid infanteriet.
När danska kriget bröt ut 1644 kallades han hem för att leda försvaret av Värmland vilket han gjorde på ett utmärkt sätt. När tyska kriget slöts med Westfaliska freden 1648 hade han blivit general, endast 34 år gammal.
1651 blev han vald till riksråd och upphöjdes samma år till greve, och året därpå till krigsråd och lagman över Ingermanland. Från 1654 förde han befäl över en stor del av den svenska hären i Polen, 1656 slog han de överlägsna fienderna vid Philippowo och belönades för denna seger med fältmarskalkstaven.
Han sändes hem till Sverige 1657 för att försvara södra gränsen mot danskarna och efter Bohusläns erövring 1658 så utnämndes han till generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge.
Då kriget på nytt bröt ut 1659 kämpade han mot danskarna på Fyn, men blev slagen vid Nyborg, där hela hans trupp blev tillfångatagen och han själv lyckades undkomma.
Efter freden i Köpenhamn styrde han över de nyerövrade landskapen till år 1664 då han utnämndes till riksamiral.
Vid reduktionen var han en av dem som drabbades hårdast och de återbetalningarna han var tvungen att göra gjorde honom utfattig.
Svenska akademin lät år 1872 prägla en minnespeng över honom.






http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=20070 
Stenbock, Greve, general mm Gustaf Otto (I126)
 
112 Begravd i klostret Saint-André-le-Bas i Vienne
Kung av Burgund från år 937 till 993 
Conrad I av Burgund (I2589)
 
113 Begravd i Stenums kyrka Hård af Segerstad, Annika (I1652)
 
114 Begravd s. å. 21/9 i Skärvs kyrka Skaraborgs län.
 
Hård af Segerstad, Erik (I1764)
 
115 Ben i halsen Jonsdotter, Sara (I1548)
 
116 Benröta

53 år 
Lundén, Carl Magnus (I2836)
 
117 Bergsjö (X) AI:13b (1855-1860) Bild 144 / sid 321 (AID: v134386.b144.s321, NAD: SE/HLA/1010011) Lundqvist, Kolare Karl Johan (I2396)
 
118 Bertha förlovades med Henrik 1055 och bröllopet utspelades 1066. Hon ska ha varit förälskad i honom och beskrivs som söt, men Henrik tyckte illa om äktenskapet eftersom det hade påtvingats honom. Han ska ha vägrat träffa henne mer än nödvändigt och haft ett helt harem av älskarinnor. År 1069 bad Henrik om skilsmässa och hävdade att äktenskapet inte var fullbordat, men hans ansökan avslogs. Därefter inledde han en relation med henne. Bertha följde med honom på hans vandring till Canossa 1077.
 
Bertha av Savojen (I2597)
 
119 Bertrada beskrivs som mild och älskvärd och agerade som politisk rådgivare åt både maken och sonen under deras respektive regeringstid. Vid ett tillfälle försökte dock maken att få påvens tillstånd att skilja sig från henne och gifta
sig med en kvinna vid namn Sveda, dotter till Theodrade. Under sina söners regeringstid försökte hon få dem att samregera fredligt, och arrangerade även äktenskapet mellan Karl den store och Desiderata av Lombardiet. 
av Laon, Bertrada (I1107)
 
120 Biografi
Berggren, bergsmans- och bruksägarsläkt, härstammande från bergsmannen och häradsdomaren Jan Olsson på Saxån (f. 1613 eller 1620, d 1713), vilkens efterkommande fortsatte att såsom brukande bergsmän vara delägare i hytta och hammare, tills Saxånns bruksegendom nästan fullständigt förvärvades av Jan Olssons sonsons sonson brukspatronen Johan Olofsson B. (f. 1731, d 1792), riksdagsman i bondeståndet 1789. Dennes äldste efterlevande son Petter B. (f. 1756, d 1806), far till målaren Pehr B. (se nedan), blev brukspatron på Bom och sedan på Lervik, medan Saxån övertogs av de yngre sönerna Olof B. (f. 1761, d 1834), på Södra Saxån, och Johan B. (f. 1766, d 1830), på Norra Saxån, vilka drevo bruksrörelsen gemensamt. Södra Saxån förblev i släktens ägo till 1873, Norra Saxån övergick genom gifte till bruksägaren Karl Johan Yngström och såldes efter dennes död (1907) till aktiebolaget Bofors—Gullspång. Bland bruksegendomar, som utom de redan nämnda innehafts av olika släktmedlemmar, märkas Gåsbornshyttan, Forsnäs, Svartsången, Niklasdam och Kristinefors. En sonsons son till brukspatronen Olof B., lektorn i Östersund och rektorn vid statens samskola i Strömstad Per Gustaf Berggren (f. 1870, d. 1931), har efter en doktorsavhandling om »Lars Grubbe, hans lif och verksamhet» (1898) utgivit läroböcker och topografiskt-historiska arbeten (angående kloster i Kalmar och Linköping m. m.) samt nedannämnda släktbok. 
Berggren, Brukspatron Johan (I2172)
 
121 Bisatt Hård af Segerstad, Carl Fredrik (I1762)
 
122 Bjuråker AI:12a (1846-1857) Bild 356 / sid 350 (AID: v134446.b356.s350, NAD: SE/HLA/1010014) Burgman, Kopparslagare Joseph (I1193)
 
123 Björkö (F) AI:1 (1753-1804) Bild 234 / sid 225 (AID: v18975.b234.s225, NAD: SE/VALA/00033) Andersson, Peter Johan (I2881)
 
124 Björnlunda (D) AI:1 (1764-1773) Bild 197 / sid 189 (AID: v54522.b197.s189, NAD: SE/ULA/10120) Grüner, Maria Christina (I2642)
 
125 Blind Olsson, Lennart Johannes (I1970)
 
126 Bodde hos sin bror Carl Samuel Nygren. Nygren, Stina Maja (I868)
 
127 Bollnäs (X) AI:18b (1846-1850) Bild 64 / sid 57 (AID: v134032.b64.s57, NAD: SE/HLA/1010020) Snygg, Brita (I2972)
 
128 Bollnäs (X) AI:8b (1805-1813) Bild 282 / sid 275 (AID: v134012.b282.s275, NAD: SE/HLA/1010020)

Bollnäs (X) AI:10b (1813-1818) Bild 285 / sid 277 (AID: v134015.b285.s277, NAD: SE/HLA/1010020)

Bollnäs (X) AI:12b (1819-1825) Bild 326 / sid 316 (AID: v134018.b326.s316, NAD: SE/HLA/1010020) 
Snygg, Soldat Johan (I2973)
 
129 Bollnäs (X) AI:8b (1805-1813) Bild 89 / sid 82 (AID: v134012.b89.s82, NAD: SE/HLA/1010020) Andersdotter, Brita (I2974)
 
130 Bonde i Grums Nilsson, Nils (I931)
 
131 Borggreve av Nürnberg Fredrik V av Nürnberg (I1443)
 
132 Borgmästare i Karlstad mellan ca 1710-1719 Kihlberg, Borgmästare Petter (I1314)
 
133 Borgvik (S) AI:8 (1820-1824) Bild 92 / sid 86 (AID: v10420.b92.s86, NAD: SE/VA/13047) Schagerström, Per (I965)
 
134 Bouppteckning
Bergsjö tingslags häradsrätt FII:12 (1851-1859) Bild 1161 / sid 513 (AID: v151520.b1161.s513, NAD: SE/HLA/1040037) 
Friborg, Brita Magdalena (I2315)
 
135 Bouppteckning
Bergsjö tingslags häradsrätt FII:16 (1871-1874) Bild 212 / sid 114 (AID: v151525.b212.s114, NAD: SE/HLA/1040037) 
Palm, Brukssmed Erik (I2314)
 
136 Bouppteckning
Gillbergs häradsrätt FII:26 (1875-1878) Bild 94 / sid 183 (AID: v47651.b94.s183, NAD: SE/VA/11147) 
Nygren, Maximilian Karl August (I288)
 
137 Bouppteckning
Nordingrå tingslags häradsrätt (Y) FII:19 (1737-1896) Bild 217 / sid 48 (AID: v152435.b217.s48, NAD: SE/HLA/1040083) 
Lyon, Bernard Julius (I1409)
 
138 Bouppteckning
Umeå stad Rådhusrätt och magistrat FII:2 (1850-1864) Bild 5000 / sid 96 (AID: v153214.b5000.s96, NAD: SE/HLA/1050052) 
Burgman, Hovslagare Olof (I1202)
 
139 Bouppteckning
Vänersborgs rådhusrätt och magistrat (P) FIIa:12 (1874-1878) Bild 391 / sid 767 (AID: v143355.b391.s767, NAD: SE/GLA/11956) 
Sjöström, Anna Sofia (I412)
 
140 Bouppteckning
Östhammars rådhusrätt och magistrat FII:4 (1818-1833) Bild 2950 / sid 82 (AID: v149629a.b2950.s82, NAD: SE/ULA/11829) 
Öster, Johan (I1244)
 
141 Bouppteckning den 11 mars 1788.
Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIBA:59 (1788-1788) Bild 413 / sid 36 (AID: v180522.b413.s36, NAD: SE/VALA/0382501) 
Lillie af Aspenäs, Carl (I104)
 
142 Bouppteckning den 14 november 1827, Visnums häradsrätt:
Visnums häradsrätt FII:23 (1827-1828) Bild 290 / sid 575 (AID: v47909.b290.s575, NAD: SE/VA/11180) 
Jonsson, Erik (I1545)
 
143 Bouppteckning den 20 januari 1834 vid Färnebo häradsrätt:
Färnebo häradsrätt FIIa:39 (1834-1834) Bild 117 / sid 225 (AID: v47595.b117.s225, NAD: SE/VA/11146) 
Ersdotter, Catharina (I1523)
 
144 Bouppteckning den 20 Maj 1820 vid Färnebo häradsrätt:
Färnebo häradsrätt FIIb:3 (1820-1840) Bild 4 / sid 1 (AID: v48586.b4.s1, NAD: SE/VA/11146) 
Andersdotter, Maja (I1525)
 
145 Bouppteckning den 20 mars 1828.
Askims häradsrätt FII:1 (1824-1828) Bild 642 / sid 1255 (AID: v65577.b642.s1255, NAD: SE/GLA/11064) 
Andersson, Fiskare Andreas (I1641)
 
146 Bouppteckning den 30 April 1853 vid Färnebo häradsrätt:
Färnebo häradsrätt FIIa:52 (1853-1857) Bild 112 / sid 219 (AID: v47609.b112.s219, NAD: SE/VA/11146) 
Sax, Anna Greta (I1515)
 
147 Bouppteckning den 4 april 1769.
Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:4 (1767-1774) Bild 125 / sid 241 (AID: v66002.b125.s241, NAD: SE/GLA/11954) 
Nilsson Wahlberg, Nils (I1707)
 
148 Bouppteckning vi Färnebo häradsrätt den 20 Juni 1772:
Färnebo häradsrätt FIIa:10 (1770-1773) Bild 107 / sid 209 (AID: v47566.b107.s209, NAD: SE/VA/11146) 
Persson, Uppsyningsman Erik (I1534)
 
149 Bouppteckning:

Fryksdals övre tingslags häradsrätt FII:6 (1841-1850) Bild 963 / sid 1909 (AID: v47538.b963.s1909, NAD: SE/VA/11145) 
Berggren, Brukspatron Daniel (I2163)
 
150 Bouppteckning:

Gotlands norra häradsrätt (-1899) (I) F2B:18 (1805) Bild: 3010 Sida: 67 
Lysholm, Skräddare Olof (I2007)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 ... 19» Nästa»