Noteringar


Träd:  

Träffar 201 till 250 av 543

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ... 11» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
201 Edsleskog LIaa:1 (1645-1713) Bild 115 / sid 269 (AID: v68468.b115.s269, NAD: SE/GLA/13092)
Nicolaus Christophori Risell, född 1655.
Student i Uppsala 1675.
Präst och adjunkt hos fadern. Kapellan i båda Ullerudssocknarna 1687 efter
sin fader.
Kyrkoherde i Hesselskogs pastorat av Karlstads stift 1703 efter sin äldre broder.
Död 1708-10-04. Gift med Brita Welina, född 1665-04-08, död 1748-05-02,
dotter av sockenadjunkten i Väsehärad Andreas Andreae Welinus och
Sigrid Hansdotter Iser.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenspak_nr_901 
Welin, Christina (Brita) (I362)
 
202 Efter att hennes far Svante Sture mördats på Uppsala slott 1567 bodde änkan Märta (kallad Kung Märta) med flera av deras ogifta barn på Hörningsholms slott i Södermanland. Malins kusin, Erik Gustafsson Stenbock, blev under vistelser på gården förälskad i Malin, som besvarade kärleken. Kung Märta hade då tillfrågat ärkebiskop Laurentius i Uppsala, som ansåg att äktenskap inte kunde komma i fråga eftersom Erik och Malin var så nära besläktade. Hertig Karl tog i hemlighet friarens parti och hjälpte denne med hästar och manskap för att arrangera en enlevering.

Bortförandet iscensattes på Hörningsholm en marsdag 1573. Erik bjöd i lönndom Malin på en åktur med släde. Släden förde de båda till väntande ryttare, som snabbt förde dem "i säkerhet". Någon dag senare reste Erik till Stockholm för att förklara bortförandet för kung Johan III. Men Johan, som redan haft kontakt med den starkt förolämpade Kung Märta, lät genast arrestera den optimistiske friaren och fråntog honom dessutom hans ämbeten och förläningar.

Erik Gustavsson hade många vänner, som omfattades av åsikten att paret borde få gifta sig. Bland tillskyndarna fanns Per Brahe och änkedrottning Katarina Stenbock. Dessa började uppvakta såväl Kung Märta som Johan III och lyckades inte bara få Erik frigiven utan också ge honom tillbaka förmögenheter och ämbeten.

Kung Märta gav sig dock inte på sin ståndpunkt vad gällde giftermål. Paret reste då över den halländska gränsen och lät viga sig av en dansk präst. Ändå, tre år efter enleveringen förlät svärmodern Erik och sin dotter, som fick lika stor hemgift som de andra döttrarna.

Under kung Sigismund behöll Erik Gustafsson sina ämbeten och förläningar, men måste vid oroligheterna i landet under 1590-talet fly till Polen. Därifrån följde han Sigismund till Sverige 1598, men efter dennes nederlag vid Stångebro begav han sig till Danmark, där han avled. Hans egendomar drogs in till kronan, men redan 1603 förlänade Karl IX Malin att "njuta och obehindrat behålla" sin mans arvegods inom rikets gränser. 
Sture, Magdalena (Malin) (I163)
 
203 Efter barnsbörd Persdotter, Anna (I382)
 
204 Elisabet var protestant, medan maken Erik var katolik, vilket medverkade till att äktenskapet blev olyckligt. Den stora orsaken var emellertid maken Eriks många älskarinnor.
 
av Braunschweig-Lüneburg, Hertiginna Elisabeth (I169)
 
205 Emigrerade till Amerika den 2 maj 1881.
Västergarn AI:5 (1871-1882) Bild 160 / sid 7 (AID: v61207.b160.s7, NAD: SE/ViLA/23089) 
Gabrielsson, Gabriel Jacob Christian (I2059)
 
206 Enligt mamma själv hade hon en mycket fin, rolig och ganska bekymmersfri barndom.
Umgängeskretsen var ganska stor. Förutom vänkretsen utanför familjen hade mamma
fyra syskon. Äldst var Beda som var född 1878. Därefter följde Hulda 1881, Erik 1883,
Edvin 1884. I familjen har funnits ytterligare tre barn - men som dog i späd ålder.

Bland barndomsvännerna och sedan som vuxna fanns alltid Ylva Reinhold, Stella Schedin,
Jenette Bräutigram och Elsa Martelucci.

Moster Kristin var mammas mest kära släkting. Moster Kristin var mycket ofta på tal och var
ett
stort stöd när mammas morr Klara Freij dog redan 1908 vid 59 års ålder.

Minne från konfirmationsdagen den 9 april 1902 finns i mammas kvarlämnade handlingar.

Mammas skolgång fram till vuxen ålder var i Brummerska flickskolan i Göteborg.

Förlovning och giftermål. Jag tror att mamma och pappa träffades runt 1905. Flitig
korresponden från i huvudsak pappa skedde från Amerika där han arbetade för
skrivmasinsfirman Remmington. Det kom cirka st vykort från Amerika under tiden 1911 till
1913.

Mamma och pappa gifte sig den 19 december 1914..
Gäster var systern Beda, pappas syster Mathilda och kusin Albert Siemsen.

Pappa och mamma började tidigt att hyra "sommarnöje" för sig och oss barn.
Mamma har noterat alla sommarställen som vi vistades på från 1916.
Täby 1916-1918. Sven föddes där på Nygård i en av flyglarna. Mamma berättar att det var
is innanför fönstren kring tiden för Svens födelse. Förlossningen var mycket svår.
Nygård ägdes? av mammas syster Beda och hennes man Oscar Lagerstedt och drev en
pensionatrörelse på stället.
1919 var mamma. pappa och Sven i Göteborg.
1920 var de åter Täby.
1921 Dalarö.
1922 Byle söder om Stockholm.
1923 Rö.
1924 Vallentuna.
1925-1926 var vi på norra Ljusterö hos ett Jordbrukarpar som hette Jansson. Stugan som
familjen hyrde låg vid ett ställe som hette Balders Hage. Stugan kallades rullstugan.
1927 Vetterhaga. Samhälle norr om Östanå och mittemot norra Ljusterö.
1928-1929 Bruket på Blidö.
1930-1933 Glycksnäs på Blidö.
1934 Simpnäs vilket var familjens sista sommarnöje. Pappa dog 1933 och vi barn började
bli vuxna varför Simpnäs som ligger på Väddö innanför Arholma - var den sista av alla
fantastika sommarställen.

Åren 1934-1970 bodde mamma i Spånga för att efter sin pension och försäljningen av
Spånga
-Tobaks- och Pappershande flytta till Lilla Essingen i Stockholm. Spångatiden med arbetet
i affären skildras nedan mer detaljerat

År 1995 kom det sig att jag skrev en berättelse på önskemål från Spånga Forminnes- och
Hembygdsgille om bland annat Spånga Tobaks- och Pappershandel, som var helt
förknippad med mammas gärning fram till den dag hon bestämde sig för att gå i pension.

Berättelsen börjar på Odengatan 35 i en tobakshandel, som pappa hade köpt efter ett arv
från Teodor Nygren, som var pappas fabror. Denna händelse och som många andra
förändringar ilivet blev orsaken till att livet tog andra vägar och kom att se annorlunda ut än
vad mamma hade tänkt sig.

Pappa, som efter en lång tids sjukdom tvingades att lämna sin yrkesbana som finmekaniker
och i stället blev tobakshandlare.
Under vintern 1933 skyltade pappa om och gick ut svettig och varm för att se på resultatet.
Bara några veckor därefter avled pappa i lunginflammation. Jag var då 13 år och min bror
Sven 17 år.

Mamma hade alltid varit hemma hos oss barn och därför aldrig fått någon träning utanför
hemmet. Utan tvekan tog hon tag i sitt nya ansvar - och stod där plötsligt som expedit och
affärsinnehavare i en affär, som knappast hade avkastning för henne själv och oss barn.

Det blev flera besök hos pantbanken med guldsaker och annat. Bland annat såldes brev från
John Ericsson och Fredrika Brehmer. Breven från John Ericsson var från korrespondens med
Farfarsfar Christopher Nygren och breven från Fredrika Brehmer kommer från korrespondens
med Karl Daniel Nygren.

Hon konstaterade ganska snart att affären inte skulle räcka till fölr hyra och mat vaför hon
sålde affären på Odengatan. Hon hade sett att Spånga Tobaks och Pappershandel var till
salu och yckades få köpa affären.

Vi fyttade till spånga 1934. Mamma kom alltså bara efter en kort tids erfarenhet från
affärsverksamhet till spånga för att ta tag i allt som hör till en Cigarr- och pappershandel.

Vid den tidpunkten var hon 48 år. Utöver cigaretter och tobak var det tidningar, tips och
papper av alla slag.

Mamma hade fallenhet för affärsverksamhet och utvecklade rörelsen med stor djärvhet för att
vara på 30-talet.

Under de år hon drev affären öppnade hon boklåneverksamhet - vilket hon säkert var bland
de första att bedriva. Vidare började hon att sälja leksaker, presenartiklar och teaterbiljetter.

Det var kännt att mamma ganska ofta hjälpte dem, som hade det svårt med korta och
räntefria
lån. Enligt henne själv blev det aldrig någon förlust. Däremot var det trögt att få igen utlånade
böcker.

1954 sålde hon affären. Genom hennes framgångsrika skötsel av Spånga Cigarr- och
Pappershandel tryggade hon sin ålderdom när hon gick i pension vid 70 års ålder.

Mamma flyttade ganska snart till Stockholm närmare bestämt till lilla Essingen där hon bodde
till sin död.


Mamma var en mycket omtänksam mor. Hon fanns alltid till hands i alla situationer, som
kunde vara problemartat för oss barn. Hennes engagemang för vår trivsel och för att få en
innehållsrik barndom var imponerande - dock utan att vara påträngande.
Vi levde mycket med frihet under ansvar vilket gjorde att vi hade en lycklig barndom - vilket
bidragit till att vi som vuxna kan känna glädje och trygghet.

Jag tror att hennes radikala grundsyn har har gjort att vi ser mer okomplicerat på vår tillvaro
än många andra.

Vissa handlingar, brev, bilder och annat som inte kan rymmas inom DISGEN-systemet kan
återfinnas inom "Mina dokument" under rubriken
SLÄKT- NILSSON NYGREN RUTH. 1886.




Järfälla den 14 oktober 2001.

Hans Nygren. 200422 
Nilsson, Ruth Tekla Elisabet (I3)
 
207 Enligt text i vigselboken, så kommer Nils från Wisnum. Jonsson, Nils (I28)
 
208 Eric (son af Harald Stake, Baron Stake.
Friherre till Wik och Herre till Lilla Bjurum;
f. på 1640-talet; Kapten-Löjtnant; t 1672.
Gift på 1660-talet med Ebba Ulftparre af Broxvik, i
hennes 2:a gifte; dotter af Regemcnts-Qvartermästaren
Johan Ulfsparre af Broxvik, N:o 9. till Hedåker ocb
Gammelstad, med hans 2m fru, Gertrud Gyllengrip,
N:o 80, i hennes l.a gifte, samt euka 1662 efter
Landshöfdingen Frih. Eric Oxenstjerna af Eka och
Lindö, N:o 1, till Eka, Lindö, Björnö, Främmestad
och Onsike.

Döttrar:

Magdalena Catharina, f. 1667 19/11 + 1722 24/8.
Gift 1682 24/9 med Kammarherren Grefve Gabriel
Oxenstierna af Korsholm och Wasa, N:o 8, f. 1656,
t 1719.

Brita, t 1729 12/ 9 . Gift på 1680-talet med en sin
fasters mans kosins son och en annan fasters mans
sysslings son, Kongl. Hofstallmästaren Gustaf Hård
af Segerstad, N:o 17, till Kafvelås, f. 1657, † 1714.

http://runeberg.org/anrep/4/0126.html
 
Stake, Erik Haraldsson (I224)
 
209 Erik Johan Holm emigrerar till USA den 11september 1891. Holm, Erik Johan (I1257)
 
210 Erik Olofsson Stake var hertig Carls kammarjunkare senare marskalk 1594 hos hertigen när denne tar över. Man kan säga att Stakerna var helgarderade i denna svåra tid. Det var Sigismund och det var den katolska reaktionen, vilka gjorde det svårt för många att välja sida. Råbäck tjänade Johan III medan Hönsäter var lika nära hertig Karl.
Detta gav Erik jobb som ståthållare i Vadsbo och senare på Älvsborg och Dalsland 1595. Ståthållare över Älvsborg och Nylödöse stad och län 1597 och 1598. Han var på Karls makes begravning och skickades till Jönköping att hämta den nya gemålen 22 juni 1592. Han var Karls sändebud i olika frågor såsom när det gällde religionsfriheten 1594.
När han gifter sig 1589 ger han Hönsäter i morgongåva till sin hustru Ingeborg Posse född på Hellekis och dotter av Lage Axelsson Posse. Hon för till boet via arv efter systern Fiskemansbo, Lagunda hd, Nysätra sn sammanlagt 6 1/4 mtl vilket sedermera går till sonen Olof Eriksson Stake.
Därutöver eget arv Brännegården Säter sn, Skaraborg, Forsby i Knivsta socken och Maltorp i Växtorps sn Kalmar län
Ingeborg var seglivad efter Eriks tidiga död 1598 och hon lever till 1651.


Källa:http://freepages.history.rootsweb.ancestry.com/~catshaman/m08staker/01staker3.htm 
Stake, Erik Olofsson (I361)
 
211 Erik Stenbock deltog i flera av trettioåriga krigets kända slag. Vid Lützen anförde han livgardet, då endast tjugo år gammal.

Erik Stenbock tillhörde en av Västegötlands mest berömda adelssläkter. Han hade två bröder, som också grep in i Hallands historia: Fredrik och Gustav Otto. Erik blev generalguvenör i Halland 1656-1658 och var befälhavare över svensk trupp vid kriget mot Danmark 1657. Brodern Gustav Otto var ansvarig för försvaret av Västergötland under detta danska krig och blev därefter generalguvenör över Skånelandskapen.

Erik stupade utanför Köpenhamns murar då svenskarna 1659 förgäves försökte ta hela Danmark genom att storma huvudstaden.
(Källa: Sven Larsson - När hallänningarna blev svenskar och Björn Asker - Karl X Gustav)
 
Gustavsson Stenbock, Erik (I1440)
 
212 Erik, till Tubbetorp i Stenums socken Skaraborgs län samt Krabbelund i Hällestads socken och Mollungen i Ods socken (båda i Älvsb.), född 1621. Var 1639 reformerad fänrik vid Jönköpings regemente22. Fänrik vid Västgötadals regemente26 1641-06-22. Löjtnant därst. 1643. Kvartermästare 1645–1647. Underjägmästare i Västergötland 1654-01-10. Konfirm. fullm. 1655-04-13. Ryttmästare26 1657-04-07. Underjägmästare i Västergötland och Bohuslän 1661-09-24. Häradshövding i Tveta härad på 1660-talet43, i Kinds härad44 1667-02-01 och i Gäsene härad3 1671-11-02. Överjägmästare i Västergötland, Halland Bohuslän 1682-10-30. Död 1692-05-05 och begraven s. å. 21/9 i Skärvs kyrka Skaraborgs län. Gift 1:o 1648 före 4/8 med sin broders svägerska Anna Krabbe af Saneby, död 1676 före 16/11, dotter av överstelöjtnanten Gustaf Krabbe af Svaneby, och hans 1:a fru Anna Carlsdotter (Lilliestielke). Gift 2:o 1681-01-11 i Stockholm med sin kusins dotter och sin svägerskas sysslings dotter Brita Ribbing, dotter av landshövdingen Gustaf Ribbing, och Christina Pauli. Gift 3:o med Maria Bock af Näs, född 1633-01-02, död 1701 Södraholm
 
Hård af Segerstad, Överjägmästare Eric (I55)
 
213 Erlandsgården Uppåkra, Vallsjö 1808
Jönköpings läns landskontor EIII:45 (1807-1808) Bild 1459 / sid 1449 (AID: v400762a.b1459.s1449, NAD: SE/VALA/01971)

Erlandsgården Uppåkra, Vallsjö 1809
Jönköpings läns landskontor EIII:47 (1809-1809) Bild 629 / sid 1243 (AID: v400764b.b629.s1243, NAD: SE/VALA/01971)

Erlandsgården Uppåkra, Vallsjö 1810
Jönköpings läns landskontor EIII:51 (1810-1810) Bild 6670 / sid 1325 (AID: v400768.b6670.s1325, NAD: SE/VALA/01971)


Hultsjö AI:10 (1809-1815) Bild 290 / sid 559 (AID: v20380.b290.s559, NAD: SE/VALA/00146)

Hultsjö AI:10 (1809-1815) Bild 266 / sid 511 (AID: v20380.b266.s511, NAD: SE/VALA/00146)

Vallsjö AI:5 (1813-1824) Bild 145 / sid 275 (AID: v22473.b145.s275, NAD: SE/VALA/00406)

Vallsjö AI:6 (1824-1830) Bild 113 / sid 105 (AID: v22474.b113.s105, NAD: SE/VALA/00406)

Vallsjö AI:7 (1831-1841) Bild 40 / sid 69 (AID: v22475.b40.s69, NAD: SE/VALA/00406)

Vallsjö AI:8 (1841-1855) Bild 68 / sid 121 (AID: v22476.b68.s121, NAD: SE/VALA/00406)

 
Mattisson, Samuel (I44)
 
214 Ermentrude of Orléans (27 September 823 – 6 October 869) was Queen of the Franks by her marriage to Charles the Bald, Holy Roman Emperor and King of West Francia. She was the daughter of Odo, Count of Orléans and his wife Engeltrude.

She and Charles married in 842. Their children were:

Judith of Flanders (born c. 843, died ?), wife of Æthelwulf of Wessex, Æthelbald of Wessex, and Baldwin I, Count of Flanders
Louis the Stammerer (846–879)
Charles the Child (847–866)
Lothar (848–865), monk in 861, became Abbot of Saint-Germain
Carloman, son of Charles the Bald (849–876)
Rotrud (852–912), a nun
Ermentrud (854–877), a nun
Hildegard (born 856, died ?)
Gisela (857–874)
Godehilde (864–907)
Ermentrude had a gift for embroidery and an interest in religious foundations. Her husband gave her the Abbey of Chelles. She separated from her husband after he executed her rebellious brother William in 866, and retreated to life in a nunnery. Ermentrude was buried in the Basilique Saint-Denis, Paris, France. 
Ermentrude av Orléans (I1891)
 
215 Eva Lydia Natalie Nygren föddes den 27 mars 1840 på Årnäs. Hon gick i flickpension hos prosten i Harg i Rumskulla då föräldrarna hade flyttat till Wntzelholm. Lydia bodde några år i Stockholm för privatlektioner i bl.a. franska.

Lydia var mycket musikalisk och spelade bl.a. harpa. Hon fick Musikaliska akademiens guldmedalj för sitt harpspel. Hon var dessutom en mycket skicklig tecknare och målare.

Lydia var mycket livlig och pigg med stor arbetsförmåga tillika spänstig till hög ålder.

Det sägs att hon kunde stå på stortån vid fyllda 70. Tydligen hade hos också dansat balett när hon var ung.

Hennes liv blev tyvärr mycket tufft mest på det ekonomiska planet.
Med maken Ernst Anstrin fick hon 4 barn.

Dottern Helena född 1866 är mor till Pelle? Neovius/Fris.

För sitt och barnens uppehälle arbetade hon som lottrullerska i många år.

Lydia avled 86 år gammal.

Källa: Hans Nygren 
Nygren, Eva Lydia Nathalia (I237)
 
216 f. 14/9 1918 i Ammor, Västergarn. 14/5 2005 på Odvaldsvägen 45, Klinte.
Gift den 6/2 1942 med Ebba Marianna f. 23/1 1924 i Hellvi, d. 11/11 2002 i Klinte.

Bror var son till hemmansägaren Johan Niklas Anton Gabrielsson f. 1/5 1858 i Västergarn, d. 23/5 1940 i Västergarn av cardio sclerosis.

Gift den 8/12 1894 med Hilda Maria Elfrida Svensson f. 12/12 1876 i Klinte, d.6/9 1939 i Västergarn av cancer hepatis.

Krigsseglare. Inskriven vid Visby sjömanshus den 29/7 1935, nr. 3802. Seglade med S/S Majfrid på Tysklandsfarten. 
Gabrielsson, Bror Georg (I1996)
 
217 Faddrar: Anders i Krigsmansbo, Jöns i Mo, Hustru Kerstin i Gärdsbol. Nilsson, Stadsmurmästare Lars (I19)
 
218 Faddrar: Elias Murmästare, Bengt i Högberg, Jöns i ???, hustru Sara i Gärdsbol Nilsson, Jonas (I1777)
 
219 Faddrar: Insp Hellman på Äng, Olov Nilsson i Solberga, dr Sven Jönsson i Sörtorp, h Kerstin Larsdotter i Gärdsbol.
 
Larsson, Gästgivare Anders (I914)
 
220 Faddrar: Inspect. Hellman, Sven Jönsson i Sörtorp, dr Sven Jonsson i Gärdsbol, h Kerstin Larsdotter i Gärdsbol Larsdotter, Kerstin (I913)
 
221 Faddrar: Nils Philipsson i Gärdsbol och Anders i Krigsmansbol ??????? P. Sara Bengtsdotter i Äng. Nilsson, Olov (I1776)
 
222 Faddrar: Per Torstensson, Sven i Gärdsbol, hustru Sara i Gärdsbol. Nilsson, Philip (I1345)
 
223 Faddrar: Philip Nilsson i Gärdsbol, Erik Svensson i Sirbo, dr Jonas Nilsson i Gärdsbol, hust Maria Jonsdotter i N Billinge Nygren, Bryggare Johan (I702)
 
224 Faddrar: Soldat Jon Edman och hustru.
Fader: Lars Månsson i Hellekil 
Larsson, Nils (I849)
 
225 Fadern verkmästare. Nygren, Hans Teodor (I1)
 
226 Familjen Johan Bergström var verksamma i Giresta, Hjelsta och Ekolsund. John var bonde och
mjölnare. 
Bergström, John (I214)
 
227 Feber Persson, Uppsyningsman Erik (I1534)
 
228 Feber Johansson, Greger (I316)
 
229 Feber Nygren, Maria Charlotta (I283)
 
230 Fel födelseår angivet i dödboken. Nilsson, Olov (I1776)
 
231 Fel födelseår i boken. Herweg, Gunilla (I1729)
 
232 Fel förnamn inskrivet. Persdotter, Maria (I2385)
 
233 Finns inte i Stavnäs Födelse- och dopbok! Nygren, Bruksläkare Julius August (I281)
 
234 FLAGGUNDEROFFICER

Underofficer av högsta graden vid svenska flottan. Graden inrättades 1761 och innefattade då kungliga flaggstyrmän, kungliga flaggkonstaplar och kungliga flaggskeppare. Flaggunderofficeren var likställd med arméns fanjunkare. 
Bladin, Kunglig Flaggskeppare Olof Gustaf (I1227)
 
235 Frans benämns i många böcker, som fåning, enfaldig och mindre vetande. I mitten av livet tituleras han plötsligt som fd bokhållare. Han slutar sin sista år som under fattigt underhållshjon. Nygren, Frans Edvard (I705)
 
236 Fredrik I föddes som son till hertig Fredrik II, den enögde, av Schwaben och dennes gemål, Judit, hertigen av Bayerns dotter. Huset Hohenstaufen är känt sedan 1000-talet och uppkallat efter sin stamborg i Württemberg. Fredrik valdes till tysk kung den 4 mars 1152 och kröntes till tysk-romersk kejsare den 18 juli 1155. Han var därtill kung av Italien från 1154 till 1186.

År 1147 följde Fredrik I sin farbror Konrad III på det andra korståget. Konrad valde Fredrik som sin efterträdare framför sin egen son. Efter Fredrik Barbarossas val till tysk-romersk kejsare utbröt ett häftigt uppror bland de lombardiska staterna som stod närmare de welfiska kejsarna. 1158 återkom han till Italien för att bekräfta sin makt här och höll en riksdag på roncaliska fälten vid floden Po. 1159 valdes dock Alexander III till påve, i motsats till Viktor IV som var en mer kejserligt sinnad kandidat. Alexander III gav de italienska städerna sitt stöd och Fredrik Barbarossa lät 1162 efter att ha erövrat Milano bränna och plundra staden.

Enligt uppgift lät han under belägringen av den italienska staden Cremona uppsätta tillfångatagna barn tillhöriga borgarna i staden på sina belägringstorn, för att tvinga dem att döda sina egna barn i försvaret. 1163 tvingades även den staden att ge upp. Motståndet fortsatte dock och 1167 bildades en liga av de italienska städerna och 1168 fick kejsaren lov att fly Italien med sin av farsoter reducerade här. 1174 var han åter i Italien med en ny här, men besegrades 1176 i slaget vid Legnano. Barbarossa tvingades därefter att sluta fred med påven, där han lovade vapenstillestånd i sex år med de lombardiska staterna och 15 års vapenstillestånd med kungariket Sicilien. 1183 slöts i Konstanz fred med de italienska städerna i vilken fred de tilläts att själv välja sina styresmän. Han hade däremot bättre framgång i kampen mot welfska partiets främste man, Henrik Lejonet. 1180 lyckades han få honom förklarad i akt och förlustig bägge sina hertigdömen Bayern och Sachsen.

Fredrik deltog även i det tredje korståget och ledde då den största av de tre arméerna (de engelska och franska utöver den tyska), men nådde aldrig Jerusalem; han drunknade då armén korsade floden Salef i nuvarande Turkiet.

Nazitysklands invasion av Sovjetunionen under andra världskriget, Operation Barbarossa, var uppkallad efter honom. 
Fredrik I Barbarossa (I1885)
 
237 Friherinnan Margareta Horn af Marienborg, född den 13 juni 1641 i Erfurt.
Uppfostrad först hos sin farmor Margareta Fincke och sedan hos riksrådet Johan Berendes´ fru, Ingeborg Kurck, varefter hon blev hovjungfru hos drottning Christina. Hon kom därpå till sin moster grevinnan Hedvig Douglas, född Mörner, vilken hon följde till Polen.

Död den 23 juli 1663 i Stockholm. Begraven i Riddarholmskyrkan den 6 mars 1664. 
Horn af Marienborg, Margareta (I181)
 
238 Friherre Stenbock, till Torpa stenhus, Länghems sn.

Född 1502.

Riksråd senast 1534-05-20.
Riddare 1537 vid Kristians III:s kröning i Köpenhamn.
Ståthållare i Västergötland 1540-04-09.
Häradshövding i Kinds härad troligen från 1553-08-12.
Sekreterare råd 1555.
Överste sekreterare råd senast 1557-02-05.
Friherre 1561-06-29.
Marsk från senast 1569-01-26.
Tf ståthållare över Vadstena slott och län från 1570-02-20.

Död 1571-05-24 på Strömsholms slott, Kolbäcks sn, Västmanlands län.

Gift 1531-09 med Brita Eriksdotter (Leijonhufvud), född omkring 1514, ? 1572-03-25 i Dagsbergs sn, Östergötlands län, dotter till riksrådet och lagmannen Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa). 
Olofsson Stenbock, Gustaf (I360)
 
239 Fromhold Fägerskiöld, friherre Fägerskiöld, (son av Lars Fegier, adlad Pegierskiöld, sedermera Fägerskiöld, se adliga ätten Fägerskiöld nr 340). Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1655. Kvartermästare därst. s. å. Kornett 1657 med fullm. 1659-02-11. Reformerad (sekund)ryttmästare 1660. Premiärryttmästare vid livgardet till häst 1674-05-04. Major därst. 1679-09-18. Överstelöjtnant 1680-03-10. Överste för sistnämnda regemente 1688-04-14. Friherre 1692-09-22 jämte brodern Johan (introd. 1693 under nr 97). Landshövding i Närke och Värmland 1693-12-20. Generalmajor s. d. Död 1706-10-29, såsom det förmenas av sin dräng ihjälskuten, då han låg och aktade på rävar samt begraven s. å. 15/11 i Örebro kyrka, troligen i Kurtzelska graven: vapnet ses strax till vänster om altaret. 'Han var bland annat med i tredagarsslaget vid Warschau, vid landstigningen på Seland, samt vid Halmstad och Lund, varest han blev illa blesserad och sargad.'. Gift med Catharina Lillie af Aspenäs, dotter av överstelöjtnanten Peder Lillie af Aspenäs, och Maria Amia von Lepel.
Barn:
Catharina Christina, född 1658, död 1754-01-03 Dingelvik och begraven s. å. 19/2 i Steneby kyrka. Gift 1:o 1692-08-28 i Stockholm med regementskvartermästaren Peter Rolander, adlad Myrtengren, i hans 2:a gifte, född 1650, död 1693. Gift 2:o 1698-03-007 på Stockholms slott med kaptenen Lorentz Svinhufvud i Västergötland, nr 199, död 1708. Gift 3:o 1715-07-14 i Steneby kyrka 7 med majoren Ludvig Tessmar, adlad Tessmar, född 1677, död 1718.
Carl Fredrik. Fänrik vid Nylands infanteriregemente. Löjtnant därst. 1691-07-08. Död ogift.
Per. Ryttare vid livregementet till häst 1686. Kornett därst. 1688-09-24. Löjtnant1 1693-05-13. Ogift ihjälskjuten 1697-02-19 av två sina drängar.
Lars, född 1664. Överstelöjtnant. Död 1719. Se Tab. 2
Gustaf. Ryttmästare. Död 1702. Se Tab. 18.
Maria. Gift med fortifikationslöjtnanten i Stade Isak Mellin, död 1702.2
Hedvig Eleonora, född 1676, död 1754-03-22 på Stora Tollstad i Sjögestads socken, Östergötlands län och begraven s. å. 29/3. Gift 1698-04-14 med kaptenen, friherre Reinhold Fredrik Rehbinder, död 1712.
 
Fägersköld, Fromhold (I93)
 
240 Från tråden: Kirckhof, Hans i Brunn, Hedesunda
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/10230.html?973805063

KRICKHOF Hans Matsson antagen som soldat nr 43. överförd hit i december 1709 och befordrad till korperal.
Befordrad till rustmästare den 6/6 1714. Avsked den 2/10 1714, blesserad.
Född i Falun. Gift (Anm: Kirckhof i kyrkoboken) den 13/11 1710 (jfr: Hedesunda(X) C:1 sid 11) med Ingeborg Andersdotter.
Bosatta i Brunn, Hedesunda.
Hans Matsson Krickhoff (Anm: Kirchow i kyrkoboken) 1686 - 1746 3/8 (60) (jfr: Hedesunda(X) C:2 sid 247)
Ingeborg Andersdotter (Anm: Kyrkhof i kyrkoboken) 1685 - 1763 17/5 (77) (jfr: Hedesunda(X) C:3 sid 35)
Hans 28/1 1713 - 1713 27/5
Cicilia 1716 - 1796 10/1 (79)
Daniel 2/2 1719 - 1719 15/3

Anna 1722
(Anm: Anna skulle kunna ha varit gift med:
Jean (Johan) le Brun (LeBroun) Älvkarleby (C)
9 okt 1746
Hemvist Öhns Bruk, Älvkarleby (C), se Hfl Älvkarleby AI:3 sid 100)

Karin 7/7 1715 - 1790 4/11 (65)  
Kirchhoff, Anna (I2383)
 
241 Fröjel AI:8 (1875-1879) Bild 1740 / sid 167 (AID: v60717.b1740.s167, NAD: SE/ViLA/23034) Olofsdotter, Anna Margareta (I2290)
 
242 Fältöverste, friherre och ståthållare i Västergötland. Blev högst 64 år.

Erik Stenbock var bror till änkedrottning Katarina Stenbock.

Brodern Olof dömdes till döden av Erik XIV men benådades. År 1592 drevs Olof i landsflykt av Johan III. Tillsammans återkom bröderna Erik och Olof 1598 med Sigismunds armé men efter kung Sigismunds nederlag flydde bröderna. Olof fasttogs i Finland och arkebuserades medan Erik gick i landsflykt till Danmark 1599 och dog i Malmö 1602.

Erik, som var ståthållare i Västergötland under Johan III, är även känd för sin romantiska enlevering av kusinen Magdalena (Malin) Sture från hennes föräldrahem på Hörningsholms slott 1573.

Efter att hennes far Svante Sture mördats på Uppsala slott 1567 bodde änkan Märta (kallad Kung Märta) med flera av deras ogifta barn på Hörningsholms slott i Södermanland. Malins kusin, Erik Gustafsson Stenbock, blev under vistelser på gården förälskad i Malin, som besvarade kärleken. Kung Märta hade då tillfrågat ärkebiskop Laurentius i Uppsala, som ansåg att äktenskap inte kunde komma i fråga eftersom Erik och Malin var så nära besläktade. Hertig Karl tog i hemlighet friarens parti och hjälpte denne med hästar och manskap för att arrangera en enlevering.

Bortförandet iscensattes på Hörningsholm en marsdag 1573. Erik bjöd i lönndom Malin på en åktur med släde. Släden förde de båda till väntande ryttare, som snabbt förde dem "i säkerhet". Någon dag senare reste Erik till Stockholm för att förklara bortförandet för kung Johan III. Men Johan, som redan haft kontakt med den starkt förolämpade Kung Märta, lät genast arrestera den optimistiske friaren och fråntog honom dessutom hans ämbeten och förläningar.

Erik Gustavsson hade många vänner, som omfattades av åsikten att paret borde få gifta sig. Bland tillskyndarna fanns Per Brahe och änkedrottning Katarina Stenbock. Dessa började uppvakta såväl Kung Märta som Johan III och lyckades inte bara få Erik frigiven utan också ge honom tillbaka förmögenheter och ämbeten.

Kung Märta gav sig dock inte på sin ståndpunkt vad gällde giftermål. Paret reste då över den halländska gränsen och lät viga sig av en dansk präst. Ändå, tre år efter enleveringen förlät svärmodern Erik och sin dotter, som fick lika stor hemgift som de andra döttrarna.

Under kung Sigismund behöll Erik Gustafsson sina ämbeten och förläningar, men måste vid oroligheterna i landet under 1590-talet fly till Polen. Därifrån följde han Sigismund till Sverige 1598, men efter dennes nederlag vid Stångebro begav han sig till Danmark, där han avled. Hans egendomar drogs in till kronan, men redan 1603 förlänade Karl IX Malin att "njuta och obehindrat behålla" sin mans arvegods inom rikets gränser.
(Källor: Sveriges historia - Hadenius, Nilsson, Åselius och Gunnar Wetterberg - Kanslern Axel Oxenstierna)

 
Gustafsson Stenbock, Erik (I162)
 
243 Fänrik vid Skaraborgs regemente 1710-01-07. Löjtnant vid Västgötadals regemente s. å. 13/4. Kapten därst. s. å. 29/8. Fången 1713-05-16 vid Tönningen. Död ogift s. å. 29/5.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Belägringen_av_Tönning
 
Hård af Segerstad, Gustaf (I1765)
 
244 Född 'med segerhuva'. Beridare vid k. stallet29 1704-03-18. Löjtnant. Sekundryttmästare vid Västgöta kavalleriregemente 1710-11-15. Ryttmästare därst. 1711-04-14. Död ogift 1712 och bisatt 19/9 i Karlshamn. Han blev fången vid Poltava, men hemkom snart.
 
Hård af Segerstad, Carl Fredrik (I1762)
 
245 Född 1787-04-01 Kålltorp. Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1793-04-12. Sergeant vid Bohusläns regemente 1804-02-07. Fänrik vid Bohusläns regemente 1805-04-16. Löjtnant 1810-04-10. Kapten 1812-09-01. Avsked med majors n. h. o. v. 1816-08-27. Död 1862-09-20. Gift 1811-09-29 med Charlotta Fredrika Steuch, född 1787-07-16 Måryd, död 1835-01-22, dotter av majoren Johan Henrik Steuch, och hans 3:e fru Carolina Johanna Geete.

Barn:

Beata Carolina Maria, född 1812-06-01 och död 1812-11-13 på Måryd.

Jakob Johan Christoffer, född 1813-09-12 och död 1815-02-01 i på Måryd.

Sten Erik, född 1815. Lantbrukare. Död 1884.

Gustaf Miles, född 1817. Kapten. Död 1869.

Axel Alfred, född 1818-07-20 Saleby. Överflyttade till Nordamerika.

Sofia Ulrika, född 1820-10-29 i Stockholm, död ogift 1877-07-22, Ryr

Åke Vilhelm, född 1822. Kamrer. Död 1870.

Knut Christoffer, född 1824-01-19, död 1825.

Lovisa Fredrika, född 1826-04-24 i Dimbo socken, Skaraborgs län, död ogift 1897-10-05 i Norra Ryrs socken.

Catharina Charlotta (Lotten), född 1828-03-27 på Anneberg i Dimbo socken, död ogift 1903-02-12 i Stockholm.

Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13#TAB_43 
Natt och Dag, Christoffer (I1654)
 
246 Född 1817-04-12 Måryd. Underofficer i pionjärkåren 1834-07-31. Avsked 1837-02-20. Furir vid Västgötadals regemente 1837-02-28. Officersexamen 1839-05-07. Underlöjtnant vid vid Västgötadals regemente 1839-10-25. Löjtnant vid Västgötadals regemente 1846-08-11. Kapten 1856-10-28. Avsked 1860-07-04. Kapten i armén 1863-07-10. Död 1869-02-16 i Vänersborg. Gift 1857-10-07 i Stockholm med Catharina Gabriella Rosaura Hård af Segerstad, född 1827-02-09 Kleverud. Död 1912-03-04 Strömsberg ]], dotter av löjtnanten Gabriel Hård af Segerstad, och Catharina Magdalena Elisabet Lillie af Aspenäs.

Barn:
Per Miles Gabriel Christoffer, född 1858-12-31 på Korsbyn vid Vänersborg, död på Korsbyn 1862-06-21.

Åke Gustaf, född 1860. Sjökapten. Död 1927. Se Tab. 44.

Anna, född 1861-08-01 på Korsbyn, död på Korsbyn 1861-08-01.

Nils Otto, född 1862-12-23 på Korsbyn, död på Korsbyn 1863-01-13.

Eva Catharina Charlotta, född 1864-08-03 i Vänersborg, död 1928-02-04 i Stockholm. Gift 1892-11-13 i Stockholm med rådmannen i Stockholm, KNO2kl, RVO, jur. utr. kand. Johan Wretman, född 1852-10-24 i Stockholm, död 1923-09-04 på Gärdesta i Lästringe socken, Södermanlands län.

Carin Gabriella Gustava, född 1867-12-28 i Vänersborg, död i Vänersborg 1869-03-19.

Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13#TAB_43 
Natt och Dag, Gustaf Miles (I408)
 
247 Förkylningsfeber Nygren, Carl Magnus (I867)
 
248 Förstoppning Nilsson, Johan (I36)
 
249 Föräldrar:
Anders Olofsson och Catharina Jansdotter

Plats:
Stora Skogen

Faddrar:
Sven Pehrsson, Pehr Jöransson, Kjerstin Olofsdotter, Kjerstin Pehrsdotter
 
Andersson, Anders (I560)
 
250 Gabriel Alexander Hård af Segerstad föddes 1781. Han var den 7:e i ordningen av 12 syskon. Han föddes på Orust i Myckleby socken på Kåröd säteri.

Hans far Nils föddes 1734 och var hela tiden militär och slutade med ryttmästares avsked och avled 1791 på Erikslund i Älvsborgs län. Nu vandrarhem.

Hans hustru Ulrika Eleonora Cederholm von Schmalensee föddes 1750 och dog 1811.

Det finns inte så mycket att förtälja om Gabriel ungdom annat än några fullmakter som skrevs för hans befordran inom krigstjänsten. Citat: År 1805 finna vi en fullmakt, dagtecknad på Haga slott av Gustaf den IV Adolf, som vars slutord lyder: alltså vilja vi härmed och i kraft av denna vår öppna fullmakt nåderligen hava förordnat honom Gabriel Alexander Hård att vara fänrik vis kompaniet av Vestgöta Dahls regemente slut citat.

Under de närmaste månaderna kommenderades Gabriel att tjänstgöra i Stockholm vid Svea Artilleriregementet ? först som konstapel och underofficer och sedan som officers tjänst.

Carl Armfeldt har den 8 december 1805 undertecknat hans tjänstebevis vari det bland annat heter att han ådagalagt en utmärkt stadga, noggrannhet, drift och skicklighet och såmedelst förvärvat sig befelets aktning och välvilja samt kamraternas vänskap och förtroende? Men oaktat all till synes varande fallenhet för krigstjänsten tog han ju ett beslut att avsäga sig sin tjänst.

Hur det sedan gick fick vi ju veta när jag berättade om Catharina.

Klart är att Gabriel från år 1813 var hemmansägare och jordbrukare på heltid framtill 1844.
Åren på Stora Bjurum 1844-1849 var nog en skön och lugn tid för bägge makarna.

När de kom till Sundsör var säkert makarnas erfarenhet av storjordbruk bra att falla tillbaka på ? en stor hjälp för sonen Adam när han kort därefter övertog ansvaret.


 
Hård af Segerstad, Gabriel Alexander (I48)
 

      «Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ... 11» Nästa»