Noteringar
Träffar 201 till 250 av 771
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 201 | Bouppteckning: Orusts och Tjörns häradsrätt FII:1 (1737-1790) Bild 453 / sid 891 (AID: v13476.b453.s891, NAD: SE/GLA/11080) | Nilsson, Johan (I36)
|
| 202 | Bouppteckning: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:738 (1894-1894) Bild 4450 / sid 363 (AID: v223504.b4450.s363, NAD: SE/SSA/0145a) | Hård af Segerstad, Eva Mathilda (I16)
|
| 203 | Bouppteckning: Sävedals häradsrätt FIIa:26 (1845-1848) Bild 509 / sid 1003 (AID: v65811.b509.s1003, NAD: SE/GLA/11082) | Nilsson, Johanna Britta (I540)
|
| 204 | Bouppteckning: Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:1 (1724-1746) Bild 684 / sid 685 (AID: v65999.b684.s685, NAD: SE/GLA/11954) | Nilsson, Nils (I1701)
|
| 205 | Bouppteckning: Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:5 (1774-1782) Bild 376 / sid 747 (AID: v66003.b376.s747, NAD: SE/GLA/11954) | Nilsson Wahlberg, Magdalena/Mallena (I1703)
|
| 206 | Bouppteckning: Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa:7 (1785-1787) Bild 358 / sid 684 (AID: v66007.b358.s684, NAD: SE/GLA/11954) | Nilsson Wahlberg, Sjöman Olof (I1705)
|
| 207 | Bouppteckning: Visnums häradsrätt FII:4 (1762-1766) Bild 141 / sid 275 (AID: v47890.b141.s275, NAD: SE/VA/11180) | Nilsson, Olov (I1776)
|
| 208 | Bouppteckning: Visnums häradsrätt FII:8 (1781-1784) Bild 85 / sid 163 (AID: v47894.b85.s163, NAD: SE/VA/11180) | Olsdotter, Catharina (I823)
|
| 209 | Bouppteckning: Väne häradsrätt FII:5 (1785-1800) Bild 16 / sid 21 (AID: v144321.b16.s21, NAD: SE/GLA/11123) | Aronsdotter, Kerstin (I1805)
|
| 210 | Bouppteckning: Västra häradsrätt FI:14 (1800-1801) Bild 223 / sid 365 (AID: v78000.b223.s365, NAD: SE/VALA/01635) | Svensson, Mattis (I46)
|
| 211 | BREV FRÅN FREDRIKA BREMER TILL CHRISTOPHER NYGREN EFTER KARL DANIEL NYGRENS DÖD Stockholm den 3 december 1851. Herr Christopher Nygren, Emottag, min tacksägelse för den vänliga skrivelsen av den 26 november 1851 samt för vad som den åtföljde. Med hjärtligt deltagande hade jag redan emottagit underrättelsen om Er broders död och denna känsla stegrades av Edert meddelande - ehuru jag med min kännedom om vår avlidne vän, och min åsikt om ett tillkommande livs förhållande till det närvarande jordiska icke kunde annat än lyckönska honom till övergången. Han var en av de människor, som mer än de största snillen för mig äro produkter om en tillkommande skönare utveckling av den personliga anden, i förhållanden av större proportioner och fullare harmonier än de jordiska. Den sökande anden med sin djupa längtan, sin rena strävan, sin kärlek till sång och skönhet, till ett liv i ljuset, jämte känslan av fjättrar av bundna krafter, av en stammande tunga, som ej kan utsäga orden som hjärtat vill, den sanna själsåskådningen, självkritiken, med dess suckan till fullkomling. Fullkomlighetens herre har över sådana andar uttalat ett: Salig! Av högsta betydelse, ty det har sin grund i utvecklingslagar vars grund och mål äro i honom all salighets källa. I jordelivet kunde vår avlidne vän aldrig bli lycklig. Vi veta det. Men nu befriad från den stoftbundna larven. Att han samlat och förseglat mina brev för att till mig överlämnas är en grannlaghet honom lik. Jag tackar honom och Er för omsorgen med dessa ---- Glad skulle jag bli för varje närmare upplysning över vår väns sista tid och stunder. Av en så ädel och ren natur är alltid mycket att lära. Något av Gudomligt liv uppenbarar sig alltid genom en dylik---- Ännu en gång emottag försäkran om mitt innerliga deltagande och min högaktning. Fredrika Bremer | Nygren, Carl Daniel (I294)
|
| 212 | Britta Kristina Hayman föddes i Västra Frölunda den 25 augusti 1912. Pappa John omkommer, med ångaren Dianas förlisning, i december 1913. Mamma Hulda avlider i cancer 9 okt 1921. Britta och hennes syskon skiljs åt. De placeras hos släktingar. Margareta kommer till Knut Algot Hayman. Västra Frölunda BII:1 (1916-1921) Bild 91 / sid 87 (AID: v83743.b91.s87, NAD: SE/GLA/13644) Britta flyttar till farfar George och farmor Wilhelmina i Kristine församling, Göteborg. Västra Frölunda BII:1 (1916-1921) Bild 91 / sid 87 (AID: v83743.b91.s87, NAD: SE/GLA/13644) Helena och Karl placeras hos morbror Edvin Nilsson, Färjhagen, Västerlanda. Västerlanda AIIa:5 (1921-1931) Bild 890 / sid 82 (AID: v198639.b890.s82, NAD: SE/GLA/13641) De flyttar vidare tipsammans med Edvin och Martha till Mälarvarvet, den 26 januari 1927. Högalid BI:3 (1927-1927) Bild 950 / sid 89 (AID: v254183.b950.s89, NAD: SE/SSA/6016) Då farmor och farfar är till åren, blir faster Georgina fostermor till Britta. ?? Britta konfirmeras den 7 april 1928 i Kristine församling, Göteborg. Göteborgs Kristine (O) DI:5 (1919-1933) Bild 840 / sid 80 (AID: v338109.b840.s80, NAD: SE/GLA/13187) Göteborgs Kristine (O) AIIba:6 (1922-1932) Bild 230 / sid 42 (AID: v182758.b230.s42, NAD: SE/GLA/13187) Hon flyttar de 5 september 1929 till Edvin Nilsson på Mälarvarvet. Högalid BI:5 (1929-1929) Bild 1090 / sid 93 (AID: v254185.b1090.s93, NAD: SE/SSA/6016) | Hayman, Britta Kristina (I246)
|
| 213 | Bruksförvaltare vid Skapeds och Rottneros järnbruk, Sunne socken. Bromanderska samlingen 54 (0-9999) Bild 255 (AID: v28630.b255, NAD: SE/VA/50042) Då bruket bytte ägare (1820), miste Lars sin plats. Svärfadern Jacob Branting, fick då träda in och hjälpa familjen ekonomiskt och barnens kristliga uppfostran. Bromanderska samlingen 54 (0-9999) Bild 228 (AID: v28630.b228, NAD: SE/VA/50042) Familjen flyttar till Åsmunnerud, Grums 1820. Sunne AI:29 (1815-1821) Bild 32 / sid 24 (AID: v13308.b32.s24, NAD: SE/VA/13512) Efter några år är familjen utfattig. Lars flyttar 1825 till Per på Liljedal. Gustav flyttar med två döttrar till Rosenberg. Grums AI:10 (1823-1828) Bild 203 / sid 197 (AID: v11321.b203.s197, NAD: SE/VA/13163) ------------------------------ Gustava: Rosenberg, Eskilsäter 1825-1827 Hushållerska för Löjtnant Carl Geijer Eskilsäter AI:9 (1824-1830) Bild 91 / sid 87 (AID: v10808.b91.s87, NAD: SE/VA/13106) Kristinehamn 1828 Kristinehamn AI:16 (1824-1828) Bild 278 / sid 269 (AID: v11876.b278.s269, NAD: SE/VA/13289) Kila 1829 ett vördsamt bruk av nådemedel Kila BI:2 (1813-1844) Bild 36 / sid 65 (AID: v7151.b36.s65, NAD: SE/VA/13278) Västra Smebyn Bor under patron J G Roman ”mannen bor på Liljedal” Kila AI:12 (1826-1830) Bild 224 / sid 218 (AID: v11845.b224.s218, NAD: SE/VA/13278) Utflyttning Kila 1830 Kila BI:2 (1813-1844) Bild 41 / sid 75 (AID: v7151.b41.s75, NAD: SE/VA/13278) Kisterud 1830 Hushållerska för Brukspatron Johan Reinhard Löwenhjelm Gillberga AI:12 (1826-1830) Bild 294 / sid 285 (AID: v11234.b294.s285, NAD: SE/VA/13151) Gillberga AI:13 (1831-1835) Bild 343 / sid 331 (AID: v11235.b343.s331, NAD: SE/VA/13151) Till Grums 1832 ---------------------------------- Båda hos brodern Per på Agnhammar Grums AI:11 (1828-1833) Bild 218 / sid 212 (AID: v11322.b218.s212, NAD: SE/VA/13163) Utflyttning 1836 Grums B:1 (1801-1839) Bild 86 / sid 163 (AID: v6572.b86.s163, NAD: SE/VA/13163) Värmskog 1836: ” f d Bruksförvaltaren som inflyttat från Grums socken till Weckelsö har i församlingen hade vid sitt hållna Husförhör anmält sig och Hustrun till Mantals-skrivning; men det idag hållna sammanträde nekade församlingen till detta Hushålls inflyttning och Mantals-skrivning på den grund att ??? Nygren med Hustru äro till någorlunda ålderkomna och alldeles utfattiga.” Värmskog KI:3 (1821-1851) Bild 94 / sid 178 (AID: v71378.b94.s178, NAD: SE/VA/13638) --------------------------------- Gustava: Östra Segemon 1836-1838 Hushållerska på säteriet. Ed AI:11 (1836-1840) Bild 203 / sid 192 (AID: v10721.b203.s192, NAD: SE/VA/13090) Kommer till Karlstad 1838 --------------------------------- Lars i Frykerud 1840 Frykerud AI:18 (1835-1840) Bild 316 / sid 324 (AID: v10872.b316.s324, NAD: SE/VA/13130) Flyttar till Karlstad 1840 Frykerud B:1 (1833-1860) Bild 22 (AID: v6447.b22, NAD: SE/VA/13130) ----------------------- Båda bor i Karlstad intill deras död, men bor inte samman. | Nygren, Bruksförvaltare Lars (I402)
|
| 214 | Bröstfeber | Jonsson, Erik (I1545)
|
| 215 | Bröstsjuka | Nilsson, Amalia (I332)
|
| 216 | Byggmästaren och mjölnaren Johan Petter döptes till Jan Petter. Han växte upp och verkade i Hjelsta och angränsande samhällen under perrioden 1811-1842. (Giresta, Husby Sjuloft och Litslena) Familjen flyttade till Kärrbo i Västmanlands län 1842 - och till Ihrsta inom samma län år 1845. Efter hustru Stina Lisas död 1858 gifte Johan Petter sig med Anna Persdotter(Holm) som var född 1820. Familjen finns därefter i Skysta kvarn fram till 1868. Samma år avled Johan Petter 57 År gammat. Dödsorsaken var lungsot. Han var då skriven som snickare uti Kusta. Efter Johan Petters dör flyttade familjen till Marsta gård i Ihrsta. | Bergström, Johan Petter (I212)
|
| 217 | Cancer i överkäken | Rasmusson, Murargesäll Anders (I4)
|
| 218 | Carl bor med sin mor, far och syskon i Vänersborg. Husförhör saknas 1817-1819 1820-1821 Vänersborg AI:6 (1820-1823) Bild 55 / sid 89 (AID: v44807.b55.s89, NAD: SE/GLA/13632) 1822-1823 Vänersborg AI:6 (1820-1823) Bild 48 / sid 75 (AID: v44807.b48.s75, NAD: SE/GLA/13632) 1823-1826 Vänersborg AI:7 (1823-1826) Bild 47 / sid 71 (AID: v44808.b47.s71, NAD: SE/GLA/13632) 1826-1827 Vänersborg AI:8 (1824-1827) Bild 42 / sid 75 (AID: v44809.b42.s75, NAD: SE/GLA/13632) 1828-1832 Vänersborg AI:9 (1828-1833) Bild 70 / sid 99 (AID: v44810.b70.s99, NAD: SE/GLA/13632) 1832-1837 Vänersborg AI:10 (1832-1846) Bild 137 / sid 127 (AID: v44811.b137.s127, NAD: SE/GLA/13632) 1836 flyttar Carl till Göteborg. Vänersborg B:1 (1831-1852) Bild 56 (AID: v45335.b56, NAD: SE/GLA/13632) Han flyttar tillbaka till familjen i Vänersborg den 30 juli 1836 Göteborgs Domkyrkoförsamling B:3 (1795-1836) Bild 141 / sid 271 (AID: v34161.b141.s271, NAD: SE/GLA/13180) Carl bor kvar hos familjen till 1838 Vänersborg AI:11 (1837-1838) Bild 208 / sid 188 (AID: v44812.b208.s188, NAD: SE/GLA/13632) Den 29 augusti 1838 flyttar Carl till Stockholm (omöjligt att veta var i Stockholm) Vänersborg B:1 (1831-1852) Bild 77 (AID: v45335.b77, NAD: SE/GLA/13632) Kommer från Stockholm till Skultuna 1840 Skultuna AI:11b (1834-1843) Bild 30 / sid 23 (AID: v74086.b30.s23, NAD: SE/ULA/11343) | Andersson, Carl (I149)
|
| 219 | Carl Georg Lillie af Aspenäs var ägare till Bjurbäcks säteri och Näs. Bägge säterierna ligger vid sjön Näs i Mullsjö kommun. Carl Georg var gift första gången med grevinnan Margareta Stenbock (1720-1767) ägare till Toarp, Gräfsnäs och Såtenäs. Andra gången gift med Eva Katarina Fock (1728-1797) Dotter av Överste Hinni Johan Fock och hans hustru Christina Uggla. Antal barn i första äktenskapet var 14. Sonen Carl den femte i ordningen föddes 1747 och död 1787. Överjägmästare. Carl var gift med Hedvig Elisabeth de Bruce, som föddes 1747 och död på Stora Bjurum 1817. Överlevde alltså maken i 30 år. När Carl Georg gifte sig med Margareta Stenbock fick han även Stora Bjurum under sitt ansvar. Han var känd som en driftig jordbrukare och skicklig arkitekt. Vi vet att Carl Lillie tjänstgjort i den franska armèn ? och att han under sin Frankrikeperiod ?lärt känna byggnadskonsten väl? som det heter på ett ställe i analerna. Efter egna ritningar ? och på egen bekostnad lät han bygga den vackra Bjurums kyrka och det gamla Corps de Logiet återuppbyggdes efter en brand 1757 på den gamla höga källargrunden. Slottet förändrades en del år 1870. Bilden är från år 2002. Carl Georg lät också bygga Corps de Logiet på Näs 1750 ? då också på den gamla befintliga grunden. Makarna hade 14 barn varav 8 dog späda. 3 söner och systrar nådde vuxen ålder. Flera bröllop firades på Stora Bjurum. När dottern Maria Christina 1776 gifte sig med Överste och baron Axel Ribbing lästes in verssvit, som hette Brude- Läxa som sedan lästes upp på varje bröllop i den Fockska släkten. Författare var komministern i Borgunda Magister Alfsenius. Verserna lästes senare upp för Sällskapet Idun år 1868 av brudens systers sonson A.G. Fock. När sönerna Brynte och Carl avlidit 1782, flyttade Hedvig de Bruce till Stora Bjurum med sina döttrar från Almetorp det var Hedvig Margareta och Catharina Magdalena Elisabeth. Catharina firade sitt bröllop med sin första man på Stora Bjurum Carl Magnus Wilhelm Hård af Segerstad 1803. Carl Georgs hustru Margareta Stenbock finns det tyvärr inte mycket att om. Det finns dock en målning av henne enligt Nationalmuseum - men platsen där målningen finns kan inte lokaliseras på grund av att platsen som är angiven är svårläst. Margareta Stenbock föddes 1720 och avled 1767. Hennes farmor var Margareta Soop 1662-1715 och gift med Carl Otto Stenbock. Bägge ligger i Skara Domkyrka tillsammans med Erik Soop i den vackra och nyrenoverade marmorsarkofagen. Anna Posse, Eriks hustru som bekostade den ståtliga sarkofagen är begravd på annan plats. (Troligen under kyrkgolvet vilket kanske var värdigare) Carl Gerg Lillie af Aspenäs som avled 1782 ligger begravd tillsammans med sina bägge hustrur på Stora Bjurums kyrkogård. Källa: Hårdska släktboken | Lillie af Aspenäs, Carl Georg (I106)
|
| 220 | Carl Gustaf var född mycket nära den tid då skolgången blev obligatorisk varför det endast blev 5-6 år skolgång. Trots den korta utbildningen kunde Carl Gustaf forma en karriär som snickare, åkeriägare och hästägare. Dessutom var han byggmästare och konstruktör med flera kända projekt i göteborgsområdet och i Halland. Tillsammans med driften av ovanstående verksamheter hade han tid för uppfinningar. Han tog bland annat patent på uppvärmning och ventilation och var med att starta en firma som hette EMINENT. Företaget låg på Västra Hamngatan i Göteborg och bolagsmännen var Carl Gustaf och Ivan Bratt. Carl Gustaf var delägare endast ett år. Troligen var orsaken en borgensförbindelse. Gustaf Dalen var lärjunge i företaget. En av uppfinningarna var prototypen till den kända AGA-SPISEN som Gustaf Dalen står som uppfinnare. Företaget EMINENT flyttade senare till Stockholm. De byggnadsprojekt som genomfördes av Carl Gustaf var bl a Stationshusen från Göteborg till Varberg. Carl Gustaf var en mycket aktiv person som under hela sitt liv fick var vid god hälsa. Innan han gifte sig med Klara Helena Freij hade han varit gift med Anna Sofia Sjöström född 1842. De gifte sig den 3 januari 1873. Anna Sofia dog den 7 augusti 1874. De fick en dotter som fick namnet Helena. Dottern föddes 15 oktober 1873 och dog den 27 augusti 1875. Carl Gustaf och Klara Helena fick 8 barn varav 3 dog i späd ålder. År 1926 fÖljde Carl Gustaf med sin son Edvin Nilsson till Stockholm 79 år gammal. Edvin Nilsson hade fått arbetet som chef för Mälarvarvet. Carl Gustaf hade eget rum på övervåningen i den stora tjänstevillan på Långholmen. Jag kommer mycket väl ihåg rummet med ritbord - och den rökdoft som alltid fanns från hans pipa. Min morfar blev 94 år. Brev, affärshandlingar, bilder och annat, som inte går att lägga in i DISGEN 8 eller för omfattande för att skriva in under biografien kan återfinnas i "Mina dokument" under rubriken "SLÄKT- Carl Gustaf Nilsson 1846". Hans Nygren (200422) Järfälla den 21 november 2001. | Nilsson, Carl Gustaf (I30)
|
| 221 | Carl Hård (son av Olof Hård). Född 1591-02-26 på Stora Segerstad i Reftele socken. Kaptenlöjtnant vid K. M:ts livgarde och drabanterna 1622. Överstelöjtnant vid Kronobergs regemente 1626. Överste för ett regemente Västgöta fotfolk 1630 och deltog under detta i 30-åriga kriget 1630?1635. Kommendant i Frankfurt. Riksjägmästare 1635. Död 1653-09-21 på Skämningsfors. Gift 1629-03-15 på Dannäs med Beata Kyle, dotter av Erik Hansson Kyle och Anna Jönsdotter (Rosenbielke). Barn: Catharina, levde ännu 1702. Gift 1:o med översten Lennart Bock af Näs. Gift 2:o med sin systers svåger landshövdingen friherre Bernt Didrik Mörner af Tuna. Gustaf, född 1635. Överste. Död 1689. Carl, överste. Död 1704.. Erik, till Skämningsfors, född 1637. Ryttmästare. Död ogift före 1672. Anna, begraven 1681-06-12 i Jönköpings kyrka. Gift med majoren Anders Oxehufvud. Maria Elisabet, död 1724-04-17 på Rödjenäs i Björkö socken. Gift med överstelöjtnanten friherre Gustaf Mörner af Tuna. Christina Margareta, död 1694. Gift med sin kusins son översten Gustaf Ribbing. Adolf, född 1642. Överjägmästare. Död 1697 | Hård af Segerstad, Carl Olovsson (I120)
|
| 222 | Carl Johan August Nygren tillhörde Karlstad läroverk 1850-54. Innehade järnhandelsfirma (J. A. Nygren & Son) i Karlstad till 99- Har varit i många år led. af stadsfullmäkt., drätselkam., beredn.-utskottet och bevilln.-beredn. Var ordf. i gasverksstyr. 85-89. Revisor i \Verml. ensk. bank 89-91 och i sparbanken 88--g2. Gift 1871 u f10 i Karlstad med Hilma Matbilda Berg, f. I 852 21 / • därst., dotter af fabrikören Wilhelm B. och Louise Hallman. Döttrar: Signe Theresia, f. 72 11 / 0 (enka 12 efter bankrlirektören O. Rydström), Hilma Augusta, f. 74 10 / 3, båda f. i Karlstad. | Nygren, Carl Johan August (I970)
|
| 223 | Carl Lillie af Aspenäs föddes 1683. Herre till Näs, Bolltorp och Elmestad. Död på Näs 1749. (Den gamla byggnaden) Gift med Friherrinnan Agneta Hedvig Mörner af Tuna. Hon avled år 1741. Bägge ligger begravna i Bottnaryd kyrka. De skänkte en mycket ståtlig altartavla till Bjurbecks kyrka. De fick 3 barn: *Bengt född 1709 död som barn. *Catharina Elisabeth född 1711 död 1750.Gift med Majoren Carl Christopher Ribbing. *Carl Georg född 1712 död 1782. Även kallad Göran. Källa: Hårdska släktboken | Lillie af Aspenäs, Carl (I108)
|
| 224 | Carl Mörner, friherre Mörner af Tuna (son av Otto Helmer von Mörner, se adliga ätten Mörner nr 91, Tab. 3), friherre till Tuna i Rystads socken, Östergötlands län, herre till Lempaala i Ingermanland och Nås i Bjurbäcks socken, Skaraborgs län. Född 1605-02-21 i Stockholm. Kammardräng hos konung Gustaf II Adolf 1620. Student i Uppsala 1622-06-00, i Leiden4 1623-11-30 och 1625-01-31. Volontär vid svenska armén i Tyskland 1630. Kammarjunkare hos bemälde konung 1632-10-20. Assessor i Göta hovrätt 1634-11-17. Avsked därifrån 1636. Assessor i revisionskammaren s. å. Häradshövding i Kinnevalds härad i Småland 1638-05-08. Kammarråd 1639. Landshövding i Viborgs län 1641-08-14. Generalguvernör över Ingermanland och Kexholms län 1615-12-17. President i Dorpats hovrätt 1651-11-05. Friherre 1652-07-30 7 (introd. s. å. under nr 36). Riksråd 1653-02-21. Tillika hovrättsråd i förstn. hovrätt 1661-02-06, där han åter tog sitt inträde s. å. 1/3. President därst. 1662-11-08, där han höll sitt inträde s. å. 22/11. Tillika häradshövding i Kinds, Ydre, Göstrings och Bankekinds härader i Östergötland 1663-02-04. Död 1665-06-25 i Dorpat och begraven s. å. 22/10 i Rystads kyrka, där hans epitafium och vapen förr sågs, och till vilken kyrka han skänkte predikstol. 'Han uppvaktade konung Gustaf II Adolf under hela tyska kriget och var i sådan egenskap med i slagen vid Leipzig, Numberg och Lützen samt låg natten efter konungens död under den vagn, varpå liket var upplagt, oaktat fienderna svärmade omkring honom. Fick 1652 av drottning Christina 5,000 rdr att därmed inköpa landshövdingen Tönnes Langmans gods. Råkade under riksdagen i Göteborg 1660, då rådet var tillhopa, att mycket förtörna konung Carl X Gustaf, i ddet han styrkte till fred, med avstående av Akerhus län, då konungen yttrade sig, att de som voro stora i orden men sutto hemma och grisade samt gjorde intet vad de borde till fäderneslandets tjänst, tilltrodde sig vilja göra fred bättre än han.' Gift 1636-01-10 på Mossebo i Rinna socken, Östergötlands län med Maria Ribbing, född 1614-02-07 Boxholm, död 1678 och begraven 1679-03-09 i Rystads kyrka, dotter av riksrådet och ståthållaren Lindorm Ribbing nr 15, och Märta Bonde nr 11. Barn: Lennart, till Tuna. Född 1636-10-27 i Stockholm. Student i Uppsala 1652-07-22. Kanslijunkare 1663-04-07. Assessor i Göta hovrätt 1666-02-22. Vice landshövding i Östergötlands län. Kommissarie till ett bergsregementes till fot upprättande i Östergötlands bergslager 1674-11-12. Död ogift 1675-01-21 på Tuna och begraven i Rystads kyrka, där hans vapen uppsattes. Han var förlovad med friherrinnan Maria Christina Gyllenstierna, som sedan fick landshövdingen, friherre Axel Leijonhufvud. Otto, till Tuna. Född 1637-10-03 i Stockholm. Kornett vid fältmarskalk Douglas regemente i Polen 1656. Ryttmästare vid adelsfaneregementet 1660. Major vid Bohus och Jämtlands kavalleribataljon 1661. Efter dess reduktion chef för Bohusläns kavallerikompani 1670. Överstelöjtnants karaktär 1673-08-06. Övergick med Bohusläns kavallerikompani till riksänkedrottningens livregemente till häst 1674. Major därst. s. å. Död barnlös 1674-07-19 i Jönköping och begraven i friherrliga Mörnerska familjegraven i Rystads kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift 1667-09-29 på Svansö i Bottnaryds socken, Älvsborgs län med sin moders kusin Carin Bonde i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1681-10-01 på Oreberg i Näs socken, Skaraborgs län, med kaptenen Ulrik Stake, i hans 2:a gifte, född 1703), född 1641-11-26 Borrö, död där 1717-11-11 och begraven i Kylehovsgraven i Hångers kyrka Jönköpings län, dotter av assessorn Jöns Bonde, och Ingeborg Lilliesparre af Fylleskog nr 44. Carl, till Tuna. Född 1638-10-07 i Stockholm. Student i Uppsala 1652-07-22. Kapten vid Västmanlands regemente 1660–16671. Död ogift 1673-04-12 och begraven i familjegraven i Rystads kyrka, varest hans vapen uppsattes. Bernt Didrik, född 1639. Landshövding. Död 1710. Se Tab. 2. Gustaf, född 1640. Överstelöjtnant. Död 1705. Se Tab. 4. Lars Axel, född 1642. Överste. Död 1676. Se Tab. 8. Ludvig, född 1645. Major. Död 1675. Se Tab. 9. Christina Maria, född 1653-06-23 på Mörnersholm. Gift 1680-09-29 med sin syssling, generalmajoren Johan Ribbing, i hans 2:a gifte, död 1700. | Mörner af Tuna, Carl (I118)
|
| 225 | Carl Robert Holm emigrerar till USA 1891. | Holm, Carl Robert (I1256)
|
| 226 | Carl Samuel Nygren. Född 18070429 i Värmskog (S).Prost i Blomskog. Carl Samuel Nygren var broder till järnhandlaren JA Nygren S:r eller Johan (Jan) August Nygren eller "Järn-Jan", vilken levde 1812-1903 och var en välkänd och populär karlstadsbo som hade många allmänna och enskilda uppdrag. Han var gift med sin äldre brors svägerska Sara Johanna Nygren, f Strandberg, som levde 1817-1900. | Nygren, Kyrkoherde Carl Samuel (I697)
|
| 227 | Carl, (son av Olof Hård, tab 7), till Skämningsfors i Brandstorps socken och Moanäs i Fågelås socken (båda i Skarab.), vilka han ärvde, samt Deranäs i Agunnaryds socken Kronobergs län m. m, född 1591-02-26 på Stora Segerstad i Reftele socken Jönköpings län. Uppvaktare hos hertig Gustaf Adolf 160626. Reste 1609 till Frankrike, Spanien och Holland. Gick i fransk krigstjänst. Återkom till Sverige 1619. Fänrik under Erik Hand s. å. i maj. Fänrik vid hovregementet (Mansfelds regemente) 1620. Löjtnant därst. 1621-06-00. Kaptenlöjtnant vid K. M:ts livgarde och drabanterna 1622-02-00. Kapten med eget kompani s. å. Överstelöjtnant vid Kronobergs regemente 1626. Avgången därifrån 1628. Överste för ett regemente Västgöta fotfolk 1630-05-01 och deltog under detta i 30-åriga kriget 1630–1635. Kommendant i Frankfurt a. d. O. 1631-07-03 och i Schweinfurt s. å. 2/11–1633-06-00. Överjägmästare i Skaraborgs län före 163326. T. f. riksjägmästare26, vartill han föreslogs av riksrådet s. å. 26/3. Riksjägmästare 1635-12-11. Avsked 1645-09-15. Landshövding i Jämtland, Medelpad och Ångermanland s. d., men tillträdde ej och tog helt och hållet avsked. Död 1653-09-21 på Skämningsfors och begraven 1654-09-17 i Fågelås kyrka, där hanans och hans frus vackra gravsten med anvapen finnes. Gift 1629-03-15 på Dannäs i likanämnd socken Jönköpings län med Beata Kyle, född 1598 (1604), död 1672-01-25 på Skämningsfors och begraven i Fågelås kyrka, dotter av Erik Hansson Kyle och Anna Jönsdotter (Rosenbielke). Barn: Catharina, levde ännu 1702. Gift 1:o med översten Lennart Bock af Näs, död 1661. Gift 2:o med sin systers svåger, landshövdingen, friherre Bernt Didrik Mörner af Tuna, i hans 2:a gifte, född 1639, död 1710. Gustaf, född 1635. Överste. Död 1689. Se Tab. 95 Carl, överste. Död 1704. Se Tab. 108. Erik, till Skämningsfors, född 1637-06-00 och döpt s. å. 13/8. Var löjtnant 1653-06-30. Ryttmästare. Död ogift före 1672. Anna, begraven 1681-06-12 i Jönköpings kyrka. Gift med majoren Anders Oxehufvud, nr 102, död 1676. Maria Elisabet, död 1724-04-17 på Rödjenäs i Björkö socken Jönköpings län. Gift med överstelöjtnanten, friherre Gustaf Mörner af Tuna, född 1640, död 1705. Christina Margareta, död 1694. Gift med sin kusins son, översten Gustaf Ribbing, född 1637, död 1691. Adolf, född 1642. Överjägmästare. Död 1697. Se Tab. 109. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hård_af_Segerstad_nr_17#TAB_21 | Hård af Segerstad, Carl Olofsson (I366)
|
| 228 | Casper Christoffersson, handlande; † 1685 i Stockholm (källa: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:47 s.1581, AID: v222331.b3830.s1581). Bouppteckning 1693-11-13 samt 1, 2, 4, 7 och 8/12 (källa: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:47 s.1581, AID: v222331.b3830.s1581). Gift med jungfrun Elisabet Schmalentze, † 1693-10-20 i Stockholm (källa: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:47 s.1581, AID: v222331.b3830.s1581); bouppteckning 1693-11-13 samt 1, 2, 4, 7 och 8/12 (källa: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:47 s.1581, AID: v222331.b3830.s1581). Barn: Christoffer Caspersson Cederholm, född 166(9); löjtnant; † 1705. se Tab 2. Catharina Cederholm, † 1732. Gift 1:o 1689-10-03 i Storkyrkan, Stockholm med häradshövdingen i Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härader Nils Strömman, adlad Ehrenström, med vilken hon fick 6 gemensamma barn, i hans 3:e äktenskap, född 1641-01-21 i Småland, † 1705-01-21 på Bankebergs säteri, Fliseryds socken, Kalmar län; 2:o 1706-04-10 på Bankeberg med landskamreraren i Kalmar län Johan Leuchovius, † 1723. Hans Caspersson, född 167(8); kvartermästare vid Västgöta kavalleriregemente; premiärkornett vid livregementet till häst; fången och bortförd till Sibirien; † 1715-11-17 i Solikamsk. Gift 1713 i Solikamsk under fångenskap med jungfrun Maria Sofia Skogh, i hennes 1:a äktenskap (gift 2:o 1716 med majoren Corfitz Ludvig Beck, naturaliserad Beck, senare Beck-Friis, född 1685, † 1761), född 1694-09-26, † 1760-07-26, dotter till överstelöjtnanten vid karelska infanteriregementet Claës Johan Skogh och Margareta Elisabet Armfelt. Abraham Cederholm von Schmalensée, född 168(2); krigskommissarie; † 1756. se Tab 4. Christina Cederholm, född 1683. Gift med rådmannen och handlanden i Kalmar Casper Hanell. | Christoffersson, Casper (I82)
|
| 229 | Catharina* (Carin) Lillie af Aspenäs föddes på Almetorp år 1784 död på Sundsör 1852. Hennes föräldrar var Carl Lillie af Aspenäs 1747-1787 och Hedvig Elisabeth de Bruce 1742-1817. Familjen flyttade till Stora Bjurum från Almetorp strax efter faderns död 1787. Catharina gifte sig första gången på Stora Bjurum 1803 med Carl Magnus Hård af Segerstad. Bröllopet ordnades av hennes farbror Brynte ? ägare till Stora Bjurum. Brynte var ogift. Makarna Catharina och Carl Magnus fick fem barn (endast 2 nådde mogen ålder) Carl Nicklas Alexander och Ulrika Wictoria Eleonora under deras korta äktenskap, som varade till 1809 då maken Carl Magnus avled i fältsjukan 35 år gammal på Åland. Carl Niklas Alexander (1805 )gifte sig med Sara Eleonora Seevon och Ulrika Wilhelmina Eleonora (1807) gifte sig med Sven August Hollberg. Dansk författarfamilj, som även var bosatt i Finland. Familjen ändrade senare stavningen till Holberg. (Catharina bodde då på Stora Bjurum ) Innan Carl Magnus dog hade han bett son yngre bror Gabriel Alexander 1781-1855 att vara ett stöd för hans hustru och deras då 5 minderåriga barn. Gabriel var 28 år gammal ? och liksom sin bror valt den militära banan. Gabriel tog sin brors vädjan på största allvar och lämnade sin bana inom krigstjänsten. När det s.k. änkeåret var till ända erhöll Gabriel nådigt tillstånd om avsked för att ingå äktenskap med sin svägerska. Den 10 maj 1810 godkändes giftermålet ? och på midsommardagen stod bröllopet. Gabriel 29 och Catharina 26 år. Dom arrenderade majorsbostället Kleverud, som ligger i Frändefors socken. Kleverud kom att vara makarnas bostad i 34 år. Tydligt var att de hade det gott ställt för år 1813 köptes hemmandet Lottsbyn i Sundahls socken för 1777 riksdaler och 1823 hemmandet Bjurhem i Frändefors för 6500 riksdaler. Bjurhem arrenderades av Major Holberg, som var Gabriels systerdotters man. Gården Bjurhem såldes 1849 till sonen Adam. (I Catharina och Gabriels äktenskap föddes 14 barn på 17 år. 2 barn dog innan dop. Av de 14 barnen dog 10 inom år och dag. Sådana dödsfall inträffade 6 år i rad. Antalet barn tillsammans med Carl Magnus 5 barn och med Gabriel 16 barn ? Vilket blir 21. Det finns en notering om att 2 barn aldrig hann att döpas.) Obekräftat och tveksamt/Eva 1844 lämnade makarna Kleverud för att under 5 år bosätta sig på Stora Bjurum. År 1849 tog de över Sundsör efter sin dotter och måg Eva och Christopher - och något år efter därefter till sonen Adam över Sundsör. Catharina avled på Sundsör 1852 ? och Gabriel följde efter 1855. De ligger begravda på Turinge kyrkogård. Strax till höger efter trappan. | Lillie af Aspenäs, Catharina Magdalena Elisabet (I103)
|
| 230 | Charlotta Sofia föddes och döptes i Ihrsta. Hon var nummer 7 bland 9 syskon. Ulrica Elisabeth Född 4/5 1834 i Husby-Sjuloft Carolina Född 4/12 1835 i Litslena. Carl Petter Född 25/11 1837 i Giresta. Eric Gustaf Född 22/2 1840 i Giresta Johan Werner Född 13/12 1842 i Kärrbo. Johanna Erica Född 27/9 1844 i Kärrbo. Charlotta Sofia Född 13/5 1847 i Ihrsta. Dorothea Christina Född 5/12 1848 Johan Oskar Född 1856. Charlotta bodde hos sina föräldrar på Skysta kvarn i Ihrsta till år 1862 då hon vid 15 års ålder flyttade till Skultuna för att ta tjänst som piga i Skädduga. Det var hos kyrkvärden och hemmansägaren Gustaf Gustafsson och hans hustru Gustafva Carlsson - också hon från Ihrsta. Charlotta Sofia stannade i Skädduga till 1865 då hon flyttade till Skerike där hon tog tjänst som piga på mellangården i Finnsta. Följande personer fanns på mellangården år 1865. * Frälsebonden Per Olof Jansson Född 1820 i Kärrbo Hustrun Anna Stina Pehrsdotter Född 1820 i Haraker Sonen Jan Fredrik Född 1845 i Ihrsta Sonen Carl Erik Född 1852 i Ihrsta Dottern Lovisa Charlotta Född 1855 i Ihrsta Sonen Anders Wilhelm Född 1859 i Ihrsta År 1869 fick Charlotta Sofia en son. Den 25 april döptes han i Skultuna. Han fick namnet Carl Johan. Fadern var Jan Fredrik Jansson, son till Per Olof Jansson Frälsebonde på Mellangården i Finnsta. Efter dopet skickades dopattesten till Pastorsämbetet i Skerike den 28 april 1869. Carl Johan finns hos sin mor på Mellangården i Finnsta till den 24 oktober 1874. Charlotta Sofia flyttade vid denna tidpunkt ensam till Prästgården i Haraker för att ta tjänst som piga. Carl Johan bodde kvar på Mellangården för att under samma år blivit fosterson till Carl Erik Pettersson och hans hustru Anna Mathillda. Fosterföräldrarna var 27 respektive 20 år gamla.. Carl Johans vidare levnad och hans blivande familj och efterkommande finns nedskrivet i en släktredovisning benämnd CHARLOTTA SOFIA BERGSTR?M OCH HENNES SON CARL JOHAN CARLBORG nedtecknad av Hans Nygren den 12 juli 1994. År 1874 flyttade Charlotta till Haraker för att ta tjänst som piga på prästgården - där hon tjänsgjorde till 1879. Samma år gifte hon sig med Gustaf Alfred Johansson - handlande i Abelsberg/Haraker. Charlotta Berhgström var då 32 år och Gustaf Alfred Johansson var 37 år. Den 5 december 1881 avled Charlotta Sofia i hemmet. Dödsorsaken var lungsot och hon blev 34 år 6 månader och 22 dagar. Charlotta Sofia efterlämnade dottern Anna Charlotta, som då endast var 1 år och sex månader. Sonen Carl Johan var 12 år. | Bergström, Charlotta Sofia (I205)
|
| 231 | Christina Johansdotter Brelin (1837). Född beräknat 1688 i Kälkebräcka, Grums (S). Död 1765-04-19 i Åmål (P) (DB AD v12439.b273.s531). Gift 1:o med Jesper Olofsson Ek (1908). Barn: Britta Barbro Ek (1909). Född beräknat 1712 i Södra Torp, Botilsäter (S) (DB AD v5148.b109.s217). Död 1746-04-21 i Södra Torp, Botilsäter (S) (DB AD v5148.b109.s217). Se tabell 13, s . Gift 2:o med Olof Ollongren (1911). Född beräknat 1678 (DB AD v5972.b72.s134). Död 1738-03-17 i Ed (S) (DB AD v5972.b72.s134). Barn: Maria Ollongren (1912). Född beräknat 1714 i Botilsäter (S) (DB AD v6162.b29.s51). Död 1754-02-17 i Köla (S) (DB AD v6162.b29.s51). Se tabell 14, s . Petrus Ollongren (1913). Pastor. Född beräknat 1719 i Botilsäter (S) (DB AD v6522.b160.s311). Död 1777-08-05 i Gillberga (S) (DB AD v6522.b160.s311). Se tabell 15, s . Anders Ollongren (1914). Född 1722-03-15 i Torp, Botilsäter (S) (FB AD DB AD v6522.b160.s311). Johan Ollongren (1915). Född 1723-09-10 i Torp, Botilsäter (S) (FB AD v5148.b17.s28). Johan Ollongren (1916). Född 1726-07-21 i Torp, Botilsäter (S) (FB AD v5148.b37.s68). Olof Ollongren (1917). Född 1729-01-28 i Torp, Botilsäter (S) (FB AD v5148.b56.s108). Gift 3:o 1750-03-21 i By (S) (VB AD v5879.b161.s311 ) med Nils Hamberg (1926). Vågmästare. Född beräknat 1688. Död 1761-11-05 i Ström, By (S) (DB AD v5899.b7.s1). | Brelin, Christina (I936)
|
| 232 | Christoffer Caspersson Cederholm, (son till Casper Christoffersson, Tab 1), född 166(9); löjtnant; † 1705. Gift 1694-11-11 i Flisby socken, Jönköpings län med friherrinnan Gustaviana von Liewen, född 1674-12-04 på Körunda säteri, Ösmo socken, Stockholms län, † 1756-03-11 på Korpegården, dotter till ryttmästaren vid adelsfanan Gustaf Fredrik von Liewen och Hillevi Margareta Kyle. Söner: En son, † ung. En son, † ung. Carl Christoffer Cederholm, född 169(8); sergeant; † 1715 vid Stralsund. Casper Adolf Cederholm von Schmalensée, född 1701; löjtnant; † 1785. se Tab 3. | Caspersson Cederholm, Christoffer (I76)
|
| 233 | Christopher Alexander Theodor Nygren föddes i Stockholm den 4 juni 1843. Han studerade i Uppsala, Linköping och Västervik. Hans barndom handlade mycket om hyttor och annat som hörde till verksamheten inom ett glasbruk genom sin far. Theodor gifte sig 1880 med sin svägerskas syster, Malin Lyon född 1849. Theodors första plats i Stockholm gav en årsinkomst av 500 kronor men efter några år blev han sin egen. År 1869 startade han en engrosaffär i flaskor, glasvaror, fönsterglas och speglar i Stockholm, som kom att bli mycket lönsam. I 1882-års adresskalender anges bostaden och kontoret på Järntorget i Gamla stan och 1896 på Kungsgatan medan kontoret och magasinet låg på Lilla Nygatan. 1906 överlät han rörelsen till sitt första biträde. 1925 låg ”Grosshandelsfirman Theodor Nygren” på Drottninggatan och som ägare anges Gustaf Wadstein. Theodor hade ärvt sina föräldrars ordningssinne, intresse för samhällsfrågor, intresse för att ordna, kartlägga och förbättra. Teodor visade stort intresse för samhällsfrågor och det anses vara han, som gav finansmannen K.A. Wallenberg det avgörande tipset att den nya villa- och badorten Saltsjöbaden borde anläggas på en kustremsa längs Baggensfjärden i Nacka socken. I juli 1889 undertecknade han tillsammans med K.A. Wallenberg och hovjägmästaren Herman Magnus af Petersens en koncessionsansökan för en järnväg mellan Stadsgården och Baggensfjärden. Han var sedan medlem i järnvägsbolagets styrelse som ägde Saltsjöbanan och marken där Saltsjöbaden skulle växa fram. Nygren lär även vara den förste som lät bygga sitt sommarnöje i den nya villastaden: Nygrens villan (https://sv.wikipedia.org/wiki/Villa_Nygren) på Baggensudden som stod färdig 1892. Resultatet blev en hel samhällsbildning med bostäder, hotell, restaurant, och järnväg byggdes. Samtida berättar att han vid invigningen av den nya badorten blev framkallad under invigningsmiddagen till Kung Oskar den II för att skåla med kungen. Theodor Nygren uppmärksammades i en artikel i dagspressen år 1913 i samband med hans 70-årsdag. En märkesman i Saltsjöbadens historia. Citat: Grosshandlare Theodor Nygren 70 år. "Det är endast ett par veckor sedan Saltsjöbaden kunde fira sin grundares K.A. Wallenbergs 60-årsdag. Om onsdag firar en annan man, som spelat stor roll i detta samhälles historia sin födelsedag. Då fyller nämligen grosshandlare Theodor Nygren sina 70 år. Grosshandlare Nygren är infödd stockholmare. Efter en tids vistelse i landsorten började han här 1869 den grosshandelsrörelse i glasvaror, som han sedan innehaft, tills han 1906 överlät den till sitt första biträde. Herr Nygren var kanske den förste, som kom att tänka på ett Saltsjöbaden. Han var även med vid företaget startande och satt en tid med i styrelsen. Han var även den förste, som lät uppföra en villa där, vid Neglinge." Det finns ett utdrag från boken Saltsjöbadens historia som visar Theodor Nygrens alla insatser i samband med samhällets uppbyggnad. Det finns flera dokument, som berättar om Saltsjöbaden på 1880-90-talet och att Theodor och hans maka Malin Lyon hyrde Kanton nr 2 i Drottningholm. Theodor och Malin avled samma år 1926. Deras stoft finn i Gustav Vasa kyrkas kolumbarium vid Odenplan i Stockholm. Arv efter Theodor till min far räddade vår ekonomi då pappa blivit nästan blind efter sviter av Spanska sjukan. Källa: Hans Nygren | Nygren, Christopher Alexander Theodor (I239)
|
| 234 | Christopherus Nicolai Spak sedan Uranius. Studenti Upsala 1636. Fältpredikant under Tyska krige. Kapellan i Grafva 1650 och i Ekshärad och Råda 1652 samt i Öfra och Nedra Ullerud 1671, allt i Wermland; f 1687. Han bosatte sig på Risetter iUllerud, deraf barnen togo namnet Risel). Gift med Sophia Robertsdotter Feiff, af Skotts härkomst, enka efter Fältpredikanten Pehr Billingius med hvilken hon hade sonen Albrecht och dottern Margaretha, hvilka kallade sig Riselius. | Uranius, Komminister Christophorus Nicolai (I1748)
|
| 235 | Congestion of brain | Hayman, Charlotte A (I1082)
|
| 236 | d. 9 Maij är Sal. hust: Margreta Nÿdelia på Berget Begrafen. | Nydelia, Margareta (I2706)
|
| 237 | d: 15 Augusti afsomnade i herranom, och d: 19 sammas jordades herr kÿrkoher- den Martin Bonanders fru, Sara Brigitta Falkman, 57 1/2 år gam- mal; deß sjukdom war en häftig modersiuka och: stickfluß /: Catharras hastocativus: / | Falkman, Sara Brita (I2678)
|
| 238 | Daniel Berggren, som föddes år 1800 blev med tiden brukspatron på Kristinefors bruk i Nyskoga socken. Detta företag tillverkade förutom stångjärn och manufaktursmi- de även sågade trävoror. Till bruket hörde omkring 4 000 tunnland god växande skskog. Det hade ett oförmånligt läge ur transportsynpunk och vattentillgången torde inte ha varit särskilt riklig. Daniel Berggren beskrives som en duktig företagare och en utmärkt husbonde för sitt folk. Han avled 1849 vid ännu inte fyllda femtio år. Han var gift med Ulrika Brogren från Grythyttan. | Berggren, Brukspatron Daniel (I2163)
|
| 239 | Den 14 september 1916, flyttar familjen till Upplandsgatan 37 i Gustav Vasa församling. Gustav Vasa BI:22 (1916-1916) Bild 550 / sid 51 (AID: v240818.b550.s51, NAD: SE/SSA/6021) Pappa Kristoffer avlider. Flyttar vidare i november 1924 till Döbelnsgatan 79 i Johannes församling. Gustav Vasa BIIa:29 (1933-1933) Bild 1130 / sid 218 (AID: v240950.b1130.s218, NAD: SE/SSA/6021) Flyttade från Johannes till Solhem nr 331 i Spånga 1934. Johannes BIIc:5 (1932-1936) Bild 1600 / sid 155 (AID: v253440.b1600.s155, NAD: SE/SSA/6022) Spånga BIa:10 (1925-1936) Bild 1770 / sid 346 (AID: v273774.b1770.s346, NAD: SE/SSA/0015) Flyttade från Spånga till Furusundsgatan den 18 oktober 1940. Spånga BIIa:5 (1939-1945) Bild 2020 / sid 194 (AID: v273795a.b2020.s194, NAD: SE/SSA/0015) Flyttade till Ringvägen 5 sept 1944. Oscar BII:66 (1944-1944) Bild 1110 / sid 213 (AID: v271428.b1110.s213, NAD: SE/SSA/6025) | Nygren, Arkitekt Sven Kristoffer (I221)
|
| 240 | Den 16 april 1869 föddes Carl Johan på Mellangården i Finnsta Skerike socken. Carl Johan hade inte någon officiell far. När Carl Johan var fem år var hans mor Charlotta Sofia tvungen att söka arbete. Hon fick ett arbete som piga på prästgården i Haraker. Carl Johan blev antagen som fosterson till en av sönerna till hemmansägaren Per Olof Jansson på Mellangården i Finnsta Carl Erik Pettersson och hans hustru Anna Mathilda 27 respektive 20 år gamla. När Carl Johan var 12 år dog hans mor. År 1884 flyttar Carl Johan till Skultuna för att ta arbete som dräng hos kusken anders Gustaf Jäderlund och hans hustru Mathilda Berhgström på Forsby gård. Makarna var hemmahörande ifrån Ihrsta och Kärrbo. Carl Johan var kvar hos Jäderlunds till den 19 oktober 1885 då han flyttar till Tärna. I Tärna får han ett arbete som dräng hos bonden Johan Olof Andersson och hans hustru Maria Christina Persdotter. Under tjänsten i Tärna mönstrade han och fick inskrivningsnummer 1077 139/1887. Carl Johan var då 18 år. Under en kortare period bodde han i Västerås. År 1889 anställdes han extra inom SWB Stockhol-Västerås-Bergslagens järnväg. 1890 står han som bromsare och ogiift och bodde i Hubbo socken inom Tillberga stationssamhälle. 1891 fick han ordinarie tjänst den 1/1 1891 och gifte sig samma år med Johanna Carolina Gustafsson som var född i Sura den 15 juni 1867. Carj Johan var då konduktör. Carl Johan hade då tagit efternamnet Carlborg. Den 1 januari 1904 utnämndes han till Stationskarlsförman. År 1920 är familjen Carlborg fortfarande bosatta i Hubbo Tillberhga. Hemmavarande barn är Britta Carolina född 1904 och Carl Enar född 1906. Sonen Carl David anställdes 1925 som stationskarl på SWB. Hustru Ida Maria från Lindesberg. Carl Johan och Johanna Carolina vilar på Hubbo kykogård. Carl Johan och Johanna Carolinas släkt finns redovisat med utgångspunkt från Carl Johan som proband. | Bergström, Carl Johan Carlborg (I222)
|
| 241 | Den 19 september 1820 föddes Eva Mathilda. Hennes mor var Catarina (Carin)Magdalena Elisabeth Lillie av Aspenäs från Stora Bjurum.och hennes far var Gabriel Alexander Hård. Eva Mathilda var det tionde barnet i en barnaskare på 21 barn. Av dem hade Eva hade bara 4 syskon som kom till mogen ålder. Eva hade också en halvbror Carl Niklas Alexander från Carins tidigare äkrtenskap med Carl Magnus Wilhelm Hård som var 7 år äldre än Gabriel. Carl Magnus avled i s.k. fältsjukan. De 21 barnen kom till världen under en period av 23 år- 1804-1827. De barn som nådde mogen ålder var: * Sofia Carolina 1806-1865 * Emelie Christin Margret 1813-1884 ("Emma") gift Malmsten: * Eva Mathilda 1820-1894*** gift Nygren * Adam Fredrik Robert 1822-1897 gift med Anna Gyllenberg. * Carin Gabriella Rosaura 1827-1852 gift Natt och Dag. Under uppväxttiden var Eva ganska klen. För att motverka riskerna i samband med hennes klenhet blev Eva omdöpt av sin fabror Nils Ulrik Hård. som var prost i Källby. Nils Ulrik Hård bad en bön om hälsa och kraft. Dopet skedde vid S:t Sigfrids källa vid Husaby. Efter dopet kallades hon Mathilda. Mycket litet finns sagt om Eva Mathildas ungdomstid. Men redan vid 19 års ålder träffade hon Christopher Nygren - sin blivande man. De träffades med all säkerhet på Hönssäter där den blivande maken umgicks med familjen Hamilton, vilket inte var långt ifrån Eva Mathildas hem Kleverud. Det sägs i en del handlingar att Eva Mathilda kallades "Rosen från Kinnekulle" Christopher var 31 år gammal och Eva Mathilda 19 år när första lysningendagen förkunnades i Frendenfors kyrka. Mathilda fick som brukligt var mottaga en liten käpp och krycka av silver. Brölloppet firades på Kleverud den 4 juni 1839. Bröllopsresan ställdes till Värmland med många besök till Chritohers släktingar och vänner. Brudparets hem blev Årnäs vid Vänern. En historisk plats där makarna endast bodde i fyra år. Barnen Lydia, Theresa och Runo föddes där. År 1843 flyttade de till Stockholm där sonen Theodor föddes. Samma år flyttade familjen till Wentzelholm i Rumskulla socken. Familjen bodde på Wentzelholm i 6 år. Eva Mathilda födde under den tiden 4 barn - Knut, Beda, Emil och Gottfrid. Knut och Beda avled efter kort en levnad. Förutom hushållet och mycket arbete med barnen, som nu var åtta till antalet fylldes tiden av bjudningar och representationer mm. Christohers stora engagemang i kommunarbetet gjorde att Eva Mathilda säkert blev involverad i detta arbete. Det fanns dock tid för annat. Många resor gjordes med parets fina glasdroska, som till skillnad mot de vanliga öppna vagnarna väckte ganska stort uppseende. Bland annat finns en resa till Marstrand omtalad. Droskan drogs av 4 vita hästar. Den 1 november 1849 flyttade familjen till Sundsör i Turinge socken i Stockholms län. Samtidigt flyttade också Eva Mathildas föräldrar Gabriel Hård af Segerstad och Carin Lillie af Aspenäs med sin yngsta dotter Gabriella till Sundsör. Eva Mathilda var då 29 år gammal. Ansvaret för detta stora hushåll låg på Eva Mathilda som då hade att svara för familjen, som då bestod av man, sex barn, föräldrar, syster, ett par av Christophers syskon, informator, guvernant och på gården 30 boende drängar. År 1850 blev Mathilda mycket sjuk i gallstensplågor och och Christopher i sin tur drabbats av svårartad gastrisk feber. Makarna åkte till Karlsbad tillsammans med professor Malmsten. De stannade där i ett par månader. Vid återkomsten meddelade stadsrådet Carl Malmsten att affärerna" hade ordnats upp - och som resulterade i att Sundsör övertogs av Adam Hård af Segerstad - och att familjen Nygren flyttade till Marieholm utanför Norrköping. Vistelsen varade endast i 1,5 år medan det ordnades för familjens återvändande till Wentzelholm. Sonen Ernst hade då fötts den 17 september 1851 på Sundsör. Fullständiga namnet var Ernst Malkolm Abraham. 1852 avled Evas föräldrar mor Carin 68 år gammal och 1855 fadern Gabriel 73 år gammal. Föräldrarna ligger begravna på Turinge kyrkogård i Stockholm län. Familjen Eva och Christopher Nygren ärvde en vacker chifonje med marmorskiva och inläggningar. Chifonjen finns nu i Lars Nygrens ägo. Eva Mathilda är Lars farfarsfarsmor. För att kunna få en uppfattning av vad som funnits i hemmet på Stora Bjurum som ägdes av Lillie/Stenbock hänvisas till Göran Lillies bouppteckning från 1782 - och som kan återfinnas i Landsarkivet i Göteborg. År 1854 återfyttade familjen till Wentzelholm. Eva Mathilda födde barnen Anna och Carin åren 1856 och 1859. För dottern Lydia hölls bröllop på Wentzelholm nyårsafton1860. De yngre sönerna befann sig på skolhushåll i Linköping, som ansvarades av trotjänarinnan Josephina Ihlström. Theodor bosatte sig i Stockholm och Rune i Vänersborg. Efter en serie av olönsamma affärer, som föranleddes av den depressionen detta år flyttade familjen till Stockholm år 1864. Eva Mathilda var då 44 år och Christopher 56. Under åren 1840 till1864 födde Eva Mathilda fött 14 barn. * Eva Lydia Nathalia 1840 * Mathilda Amanda Therese 1841 * Rune Waldemar 1842 * Christoffer Alexander Theodor 1843 * Knut Emil 1844 * Beda Wilhelmina Elisabeth 1846 * Carl Emil 1847 * Gottfrid Leonard 1849 * Ernst Malcolm Abraham 1851 * A.S.A.E. Johanna Ingeborg 1856 * Carin Wilhelmina G 1859 * Gerda Helena Elisabeth 1862 * Elisabeth Gerda Helena 1862 * Robert Carl Emil 1864 Åren i Stockholm fram till Eva Mathildas död 1894 präglades av knappa tillgångar, men dock utan att vara fattiga. Livet i jämförelse från tiden Årnäs, Stora Bjurum, Sundsör och Wentzelholm måste ha varit stor men ungängeslivet i Stockholm borde dock varit mycket omfattande då barnen Theodor, Gottfrid och systrarna Anna. Emma, Therese och Lydia också var bosatta i Stockholm. Kontrollera vilka som bodde i Stockholm. Evas liv kan också ses i bakgrund till Christophers hela karriär, vilket i hög grad påverkat hennes liv. Det är ganska lätt att med hjälp av fantasien kunna skapa en ganska levande bild av Eva Mathildas vardag och helg i centrum för sin stora familj och vänner, bekanta och när personer i samband med Christopher affärsverksamheter gästade hemmet. Eva Mathilda var en centralperson, som med sitt alltid glade och tröstande väsen höll samman släkten. Hon var mycket händig och allmänkunnig vilket var en fördel för familjen i deras försörjning. Eva bidrog med tillverka och försälja korv, aseptin och andra för hemmet ordninggjorda varor På våren 1894 insjuknade Eva Mathilda - och avled efter en kort tids sjukdom i sitt hem Tunnelgatan 23 i Stockholm. Vid Mathildas bår läste yngsta systern Gabriella Natt och Dag följande egna verser: Hon är ej död, nej hon lever än och beder troget för barn och vän, Hon den ömmaste mor och maka, Som för sig själv kunde allt försaka.. Hon gick så stilla, så ödmjukt nöjd. Att hjälpa andra var hennes fröjd,- Det varma hjärtat med all sin strid Hos herren Jesus nu funnit frid. Och glädjen lyste ur anletsdragen Av vördnad nästan man blev betagen Att skåda döden vid hennes bår; Hon log så lyckligt, att bitter tår ej vågade hennes frid förstöra - det var som viskades i vart öra: Jag är så salig, Jag lever här i himlens ljus hos min herre kär. Ej jordens sorger mig mer skall hinna, Och barnen skall jag nu återfinna, som gått förut till det sälla bo där trötta anden nu funnit ro, Och dem jag lämnat på jorden kvar Ju samma Fader i himlen har,- Gråt därför icke I alla kära Gud Faders kärlek är Er så nära Han vill ledsaga och trösta Er, Se allt omkring ju i vårsol ler. Och ett så ädelt och fridsamt sinne som hennes var - är ett ljuvligt minne för alla dem som här sorgsna stå - och nu med saknad få tänka på hur god hon var och hur väl hon ville, Hon tillät aldrig att hennes snille fick såra andra, nej varje ord var kärleksfullt, och av alla spord var hennes fina umgängelse, Som nu hunnit till Helgese, Frid över henne, Den älskade. Källor: Uppslag 6 i Pärm del 3 med rubrik SLÄKTKRÖNIKOR av Ingrid Sundström. Järfälla den 20 december 2001 Hans Nygren | Hård af Segerstad, Eva Mathilda (I16)
|
| 242 | Den heliga Begga (även Begue, Begge), född 615, död 17 december 693, var dotter till Pippin av Landen, borgmästare i palatset i Austrasien, och hans hustru Itta. Vid makens Ansegisels död tog hon till slöjan, grundade sju församlingar och byggde ett kloster i Andenne vid floden Meuse (Andenne sur Meuse) där hon tillbringade resten av sina dagar som abbedissa. Hon begravdes i Saint Beggas Collegiate Church i Andenne. Vissa menar att den beginerrörelse som uppstod på 1100-talet grundades av St Begga och kyrkan i beginergården i Lier i Belgien har en staty av den heliga Begga där inskriptionen säger: "St Begga, vår grundarinna". Beginergården i Lier har anor från 1200-talet. Men det är nog sannolikare att beginerna fick sitt namn från prästen Lambert le Bègue, under vars beskydd vittnet och ministeriet för beginerna blomstrade. Hon gifte sig med Ansegisel, son till Arnulf, biskop i Metz och fick tre barn: Pippin av Herstal Martin av Leon Clotilda av Herstal, som var gift med Theoderik III Hennes minne som helgon firas den 6 september och 17 december. | Doda (I1093)
|
| 243 | Det finns en uppgift om att Erik XIV:s oäkta dotter Lucretia var gift med en Daniel Zelow (Rålambska handskriften på Kungliga biblioteket, om de utomäktenskapliga Wasaättlingarna). Senast har Hans Gillingstam skrivit om denna Lucretia i Släkt och Hävd 2001:2-3, s 160 (i artikeln Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia). Dick Wase har i Släkt och Hävd 1990-91, s 269f, skrivit om koppling mellan denne Daniel Zelow och hans namne i Vinketomta, Vimmerby sn, och gjort gällande att den senare skulle vara en son till den förre, och således även vara en son till Lucretia vilket då skulle föranleda en Vasahärstamning för introducerade ätten Zelow. Detta är enbart lösa antaganden och inget annat, så jag hoppas ingen tagit detta förgivit i sina släktträd! Gillingstams uppgift senast i Släkt och Hävd 2001 att någon person med namnet Zelow har inte kunnat beläggas i Sverige förrän 1615 och då just en Daniel Zelow, som gift in sig i lågfrälset i nordöstra Småland är faktiskt inte korrekt. Gillingstam har förletts av Wases artikel och inte beaktat andra källor. I Stockholms stads tänkeböcker (tryckta och utgivna av Stockholms stadsarkiv) förekommer nämligen en Daniel Seelo som troligen är samme som senare återfinns på Vinketomta. Denne Daniel Zelow nämns som följer: 1601 20/4 (SST del IV, s 26): Daniel Seelo var ombud på välborna grevinnans vägnar till Haga om ett husköp hon gjort med Jöran Bähr. 1603 30/5 (SST del V, s 78): Daniel Seelo (Sele) änkedrottning Katarina Stenbocks tjänare , nämns om en gosse som tjänat Daniel Sele 1603 19/5 (SST del V, s 218) Daniel Selo var närvarande på änkedrottningens vägnar som sänt hit honom att svara på creditorer; uppsköts. 1605 21/8 (SST del VI, s 44) änkedrottning Katarina Stenbocks hovmästare Daniel Selo kom inför rådhusrätten om hennes majestäts affärer med ett par borgare (målet ifrån 1603) Därefter har jag ej hittat honom i Stockholms tänkeböcker. Det framgår alltså att han var hovmästare vid änkedrottning Katarina Stenbocks hov. Vart höll denna dam till? Vilken ålder hade en hovmästare? Finns det uppgifter om när Lucretia Eriksdotter var född (ca 1560??) ? Det är märkligt att inga barn till henne nämns i Rålambska handskriften ifall hon nu hade några som var verksamma i Sverige på 1600-talet. Är det två Daniel Zelow eller är det samma som varit gift 1: o.m. Lucretia Eriksdotter, 2: o. m. Britta Olofsdotter Siöblad? https://forum.rotter.se/index.php?topic=66378.0 | Zelow, Daniel (I1985)
|
| 244 | Det finns en uppgift om att Erik XIV:s oäkta dotter Lucretia var gift med en Daniel Zelow (Rålambska handskriften på Kungliga biblioteket, om de utomäktenskapliga Wasaättlingarna). Senast har Hans Gillingstam skrivit om denna Lucretia i Släkt och Hävd 2001:2-3, s 160 (i artikeln Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia). Dick Wase har i Släkt och Hävd 1990-91, s 269f, skrivit om koppling mellan denne Daniel Zelow och hans namne i Vinketomta, Vimmerby sn, och gjort gällande att den senare skulle vara en son till den förre, och således även vara en son till Lucretia vilket då skulle föranleda en Vasahärstamning för introducerade ätten Zelow. Detta är enbart lösa antaganden och inget annat, så jag hoppas ingen tagit detta förgivit i sina släktträd! Gillingstams uppgift senast i Släkt och Hävd 2001 att någon person med namnet Zelow har inte kunnat beläggas i Sverige förrän 1615 och då just en Daniel Zelow, som gift in sig i lågfrälset i nordöstra Småland är faktiskt inte korrekt. Gillingstam har förletts av Wases artikel och inte beaktat andra källor. I Stockholms stads tänkeböcker (tryckta och utgivna av Stockholms stadsarkiv) förekommer nämligen en Daniel Seelo som troligen är samme som senare återfinns på Vinketomta. Denne Daniel Zelow nämns som följer: 1601 20/4 (SST del IV, s 26): Daniel Seelo var ombud på välborna grevinnans vägnar till Haga om ett husköp hon gjort med Jöran Bähr. 1603 30/5 (SST del V, s 78): Daniel Seelo (Sele) änkedrottning Katarina Stenbocks tjänare , nämns om en gosse som tjänat Daniel Sele 1603 19/5 (SST del V, s 218) Daniel Selo var närvarande på änkedrottningens vägnar som sänt hit honom att svara på creditorer; uppsköts. 1605 21/8 (SST del VI, s 44) änkedrottning Katarina Stenbocks hovmästare Daniel Selo kom inför rådhusrätten om hennes majestäts affärer med ett par borgare (målet ifrån 1603) Därefter har jag ej hittat honom i Stockholms tänkeböcker. Det framgår alltså att han var hovmästare vid änkedrottning Katarina Stenbocks hov. Vart höll denna dam till? Vilken ålder hade en hovmästare? Finns det uppgifter om när Lucretia Eriksdotter var född (ca 1560??) ? Det är märkligt att inga barn till henne nämns i Rålambska handskriften ifall hon nu hade några som var verksamma i Sverige på 1600-talet. Är det två Daniel Zelow eller är det samma som varit gift 1: o.m. Lucretia Eriksdotter, 2: o. m. Britta Olofsdotter Siöblad? https://forum.rotter.se/index.php?topic=66378.0 | Eriksdotter Vasa, Lucretia (I1988)
|
| 245 | Det var vid mitten av 1700-talet som Tunapojken Nils Hagberg flyttade till Värmland för att där skapa sig ett nytt och bättre liv. Något som gick honom väl i händerna. Åtminstone till en början. Han var född i Hesse, Stora Tuna, år 1735 av fattiga föräldrar och som 23-åring anställs han som dräng vid Falu gruva där han arbetade några år innan han sökte sig söderöver till Värmskog i Värmland. Snabbt blir han där en av de ledande männen. Han bodde på gården Väckel, som tidigare varit i Leksandsätten Trollius ägo. Förutom att han skulle bli en av bygdens största markägare var han också flitigt engagerad i det lokala kyrkoarbetet och var också den som redde ut kyrkans tidigare något trassliga affärer. Nils Hagberg kallades lokalt för brukspatron eller Inspektorn och hade respekt i alla folkled och med tiden blev han en av traktens allra mest förmögna män och dessutom en av de få skrivkunniga. Men den 27 juli 1799 hettade det i ordets rätta bemärkelse till runt Nils Hagberg. Han ägde då också gården Prästbol och just denna dag hade han för avsikt att bränna lite ris på ett skogshygge strax norr om kyrkan i Värmskog. Det brann rejält där ute på hygget både rök och gnistor steg mot skyn. Samtidigt låg vinden på in mot byn och det hela bar sig inte bättre än att glöd tog sig in under kyrkans spånbeklädda tak och snart stod den då knappt 40-åriga kyrkobyggnaden i ljusan låga. Byborna rusade snabbt till kyrkans undsättning och lyckades rädda mycket av de dyrbara inventarierna undan elden. Själva kyrkobyggnaden klara sig dock sämre och när elden väl falnat återstod i princip endast de murade väggarna, t o m kyrkklockorna gick förlorade i branden. Att branden orsakats av Nils Hagberg var de flesta av byborna överens om och så löd även utfallet från Häradsrätten vilken två månader efter branden samlats på Hagbergs gård för att utreda ansvaret kring olyckan. Rättens dom blev att Hagberg ådömdes att ensam bekosta återuppbyggnaden av kyrkan. Nu var Nils Hagberg en rättskaffens man som inte på något vis ville undandra sig sitt ansvar. Tvärtom. I stället lade han extra möda, såväl arbetsinsatsmässigt som ekonomiskt, på att den nya kyrkan skulle bli både större och vackrare än föregångaren. Under byggnadstiden såg han också till att en stor vällingklocka satte upp invid den provisoriska gudstjänstplatsen för att byborna "inte skulle behöva sakna klangen av en riktig kyrklocka". För att om möjligt undvika nya kyrkobränder försågs den nya kyrkan med ett tak av skiffer i stället för spån. Efter drygt två års arbete och stora ekonomiska insatser från Nils Hagberg stod till sist Värmskogs kyrka färdig för användning igen. Något den gör än i dag. – Den har visserligen renoverats en och annan gång sedan dess, men kyrkan finns där och Nils Hagberg är en person vi pratar om än i dag här i bygden, berättar Madelene Stendahl, präst i Värmskogs församling. – Han tog verkligen sitt ansvar för branden och var också väldigt mån om att den nya kyrkan skulle bli bra och faktum är att den blev ännu finare efter återuppbyggnaden, avslutar hon. | Hagberg, Nils (I961)
|
| 246 | Dog av fältsjukan, 56 år gammal | Esbjörnsson, Esbjörn (I24)
|
| 247 | Dog av slag. Bodde sin sista tid hos Pers son Handlanden Johan August Nygren. Här bodde också Jans änka Anna Maria Hagberg Karlstad stadsförsamling AI:20 (1841-1845) Bild 419 / sid 412 (AID: v11753.b419.s412, NAD: SE/VA/13275) | Nygren, Bruksförvaltare Lars (I402)
|
| 248 | Dopvittnen: Revisor S E Strömberg Grosshandlaren G Siemssen Stadsmäklaren R Nygren Herr Gottfrid Nygren Herr Ernst Nygren | Anstrin, John Christoffer (I715)
|
| 249 | Dotter till Pippin den äldre (av Landen). Vid makens Ansegisels död blev Begga nunna, grundade sju för samlingar och byggde ett kloster i Andenne vid floden Meuse där hon tillbringade resten av sina dagar om abbedissa. Hennes minne som helgon firas den 6 september och 17 december. | Begga av Landen (I1097)
|
| 250 | Dotter, Ansarfve Tofta Bortflyttad till Eskelhem den 10/11 1896 Piga på Liffedarve Eskelhem Tjensteflicka, Buters Eskelhem Bodde 1961 vid Lekarve i Sanda | Johansson, Ida Serafia Lydia (I1969)
|