Noteringar

Träffar 201 till 250 av 522

#	Noteringar	Länkad till
201	Eva Lydia Natalie Nygren föddes den 27 mars 1840 på Årnäs. Hon gick i flickpension hos prosten i Harg i Rumskulla då föräldrarna hade flyttat till Wntzelholm. Lydia bodde några år i Stockholm för privatlektioner i bl.a. franska. Lydia var mycket musikalisk och spelade bl.a. harpa. Hon fick Musikaliska akademiens guldmedalj för sitt harpspel. Hon var dessutom en mycket skicklig tecknare och målare. Lydia var mycket livlig och pigg med stor arbetsförmåga tillika spänstig till hög ålder. Det sägs att hon kunde stå på stortån vid fyllda 70. Tydligen hade hos också dansat balett när hon var ung. Hennes liv blev tyvärr mycket tufft mest på det ekonomiska planet. Med maken Ernst Anstrin fick hon 4 barn. Dottern Helena född 1866 är mor till Pelle? Neovius/Fris. För sitt och barnens uppehälle arbetade hon som lottrullerska i många år. Lydia avled 86 år gammal. Källa: Hans Nygren	Nygren, Eva Lydia Nathalia (I237)
202	Faddrar: Anders i Krigsmansbo, Jöns i Mo, Hustru Kerstin i Gärdsbol.	Nilsson, Stadsmurmästare Lars (I19)
203	Faddrar: Elias Murmästare, Bengt i Högberg, Jöns i ???, hustru Sara i Gärdsbol	Nilsson, Jonas (I1777)
204	Faddrar: Insp Hellman på Äng, Olov Nilsson i Solberga, dr Sven Jönsson i Sörtorp, h Kerstin Larsdotter i Gärdsbol.	Larsson, Gästgivare Anders (I914)
205	Faddrar: Inspect. Hellman, Sven Jönsson i Sörtorp, dr Sven Jonsson i Gärdsbol, h Kerstin Larsdotter i Gärdsbol	Larsdotter, Kerstin (I913)
206	Faddrar: Nils Philipsson i Gärdsbol och Anders i Krigsmansbol ??????? P. Sara Bengtsdotter i Äng.	Nilsson, Olov (I1776)
207	Faddrar: Per Torstensson, Sven i Gärdsbol, hustru Sara i Gärdsbol.	Nilsson, Philip (I1345)
208	Faddrar: Philip Nilsson i Gärdsbol, Erik Svensson i Sirbo, dr Jonas Nilsson i Gärdsbol, hust Maria Jonsdotter i N Billinge	Nygren, Bryggare Johan (I702)
209	Faddrar: Soldat Jon Edman och hustru. Fader: Lars Månsson i Hellekil	Larsson, Nils (I849)
210	Fadern verkmästare.	Nygren, Hans Teodor (I1)
211	Familjen Johan Bergström var verksamma i Giresta, Hjelsta och Ekolsund. John var bonde och mjölnare.	Bergström, John (I214)
212	Feber	Persson, Uppsyningsman Erik (I1534)
213	Feber	Johansson, Greger (I316)
214	Feber	Nygren, Maria Charlotta (I283)
215	Fel födelseår angivet i dödboken.	Nilsson, Olov (I1776)
216	Fel födelseår i boken.	Herweg, Gunilla (I1729)
217	Fel förnamn inskrivet.	Persdotter, Maria (I2385)
218	Finns inte i Stavnäs Födelse- och dopbok!	Nygren, Bruksläkare Julius August (I281)
219	FLAGGUNDEROFFICER Underofficer av högsta graden vid svenska flottan. Graden inrättades 1761 och innefattade då kungliga flaggstyrmän, kungliga flaggkonstaplar och kungliga flaggskeppare. Flaggunderofficeren var likställd med arméns fanjunkare.	Bladin, Kunglig Flaggskeppare Olof Gustaf (I1227)
220	Frans benämns i många böcker, som fåning, enfaldig och mindre vetande. I mitten av livet tituleras han plötsligt som fd bokhållare. Han slutar sin sista år som under fattigt underhållshjon.	Nygren, Frans Edvard (I705)
221	Fredrik I föddes som son till hertig Fredrik II, den enögde, av Schwaben och dennes gemål, Judit, hertigen av Bayerns dotter. Huset Hohenstaufen är känt sedan 1000-talet och uppkallat efter sin stamborg i Württemberg. Fredrik valdes till tysk kung den 4 mars 1152 och kröntes till tysk-romersk kejsare den 18 juli 1155. Han var därtill kung av Italien från 1154 till 1186. År 1147 följde Fredrik I sin farbror Konrad III på det andra korståget. Konrad valde Fredrik som sin efterträdare framför sin egen son. Efter Fredrik Barbarossas val till tysk-romersk kejsare utbröt ett häftigt uppror bland de lombardiska staterna som stod närmare de welfiska kejsarna. 1158 återkom han till Italien för att bekräfta sin makt här och höll en riksdag på roncaliska fälten vid floden Po. 1159 valdes dock Alexander III till påve, i motsats till Viktor IV som var en mer kejserligt sinnad kandidat. Alexander III gav de italienska städerna sitt stöd och Fredrik Barbarossa lät 1162 efter att ha erövrat Milano bränna och plundra staden. Enligt uppgift lät han under belägringen av den italienska staden Cremona uppsätta tillfångatagna barn tillhöriga borgarna i staden på sina belägringstorn, för att tvinga dem att döda sina egna barn i försvaret. 1163 tvingades även den staden att ge upp. Motståndet fortsatte dock och 1167 bildades en liga av de italienska städerna och 1168 fick kejsaren lov att fly Italien med sin av farsoter reducerade här. 1174 var han åter i Italien med en ny här, men besegrades 1176 i slaget vid Legnano. Barbarossa tvingades därefter att sluta fred med påven, där han lovade vapenstillestånd i sex år med de lombardiska staterna och 15 års vapenstillestånd med kungariket Sicilien. 1183 slöts i Konstanz fred med de italienska städerna i vilken fred de tilläts att själv välja sina styresmän. Han hade däremot bättre framgång i kampen mot welfska partiets främste man, Henrik Lejonet. 1180 lyckades han få honom förklarad i akt och förlustig bägge sina hertigdömen Bayern och Sachsen. Fredrik deltog även i det tredje korståget och ledde då den största av de tre arméerna (de engelska och franska utöver den tyska), men nådde aldrig Jerusalem; han drunknade då armén korsade floden Salef i nuvarande Turkiet. Nazitysklands invasion av Sovjetunionen under andra världskriget, Operation Barbarossa, var uppkallad efter honom.	Fredrik I Barbarossa (I1885)
222	Friherinnan Margareta Horn af Marienborg, född den 13 juni 1641 i Erfurt. Uppfostrad först hos sin farmor Margareta Fincke och sedan hos riksrådet Johan Berendes´ fru, Ingeborg Kurck, varefter hon blev hovjungfru hos drottning Christina. Hon kom därpå till sin moster grevinnan Hedvig Douglas, född Mörner, vilken hon följde till Polen. Död den 23 juli 1663 i Stockholm. Begraven i Riddarholmskyrkan den 6 mars 1664.	Horn af Marienborg, Margareta (I181)
223	Friherre Stenbock, till Torpa stenhus, Länghems sn. Född 1502. Riksråd senast 1534-05-20. Riddare 1537 vid Kristians III:s kröning i Köpenhamn. Ståthållare i Västergötland 1540-04-09. Häradshövding i Kinds härad troligen från 1553-08-12. Sekreterare råd 1555. Överste sekreterare råd senast 1557-02-05. Friherre 1561-06-29. Marsk från senast 1569-01-26. Tf ståthållare över Vadstena slott och län från 1570-02-20. Död 1571-05-24 på Strömsholms slott, Kolbäcks sn, Västmanlands län. Gift 1531-09 med Brita Eriksdotter (Leijonhufvud), född omkring 1514, ? 1572-03-25 i Dagsbergs sn, Östergötlands län, dotter till riksrådet och lagmannen Erik Abrahamsson (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa).	Olofsson Stenbock, Gustaf (I360)
224	Fromhold Fägerskiöld, friherre Fägerskiöld, (son av Lars Fegier, adlad Pegierskiöld, sedermera Fägerskiöld, se adliga ätten Fägerskiöld nr 340). Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1655. Kvartermästare därst. s. å. Kornett 1657 med fullm. 1659-02-11. Reformerad (sekund)ryttmästare 1660. Premiärryttmästare vid livgardet till häst 1674-05-04. Major därst. 1679-09-18. Överstelöjtnant 1680-03-10. Överste för sistnämnda regemente 1688-04-14. Friherre 1692-09-22 jämte brodern Johan (introd. 1693 under nr 97). Landshövding i Närke och Värmland 1693-12-20. Generalmajor s. d. Död 1706-10-29, såsom det förmenas av sin dräng ihjälskuten, då han låg och aktade på rävar samt begraven s. å. 15/11 i Örebro kyrka, troligen i Kurtzelska graven: vapnet ses strax till vänster om altaret. 'Han var bland annat med i tredagarsslaget vid Warschau, vid landstigningen på Seland, samt vid Halmstad och Lund, varest han blev illa blesserad och sargad.'. Gift med Catharina Lillie af Aspenäs, dotter av överstelöjtnanten Peder Lillie af Aspenäs, och Maria Amia von Lepel. Barn: Catharina Christina, född 1658, död 1754-01-03 Dingelvik och begraven s. å. 19/2 i Steneby kyrka. Gift 1:o 1692-08-28 i Stockholm med regementskvartermästaren Peter Rolander, adlad Myrtengren, i hans 2:a gifte, född 1650, död 1693. Gift 2:o 1698-03-007 på Stockholms slott med kaptenen Lorentz Svinhufvud i Västergötland, nr 199, död 1708. Gift 3:o 1715-07-14 i Steneby kyrka 7 med majoren Ludvig Tessmar, adlad Tessmar, född 1677, död 1718. Carl Fredrik. Fänrik vid Nylands infanteriregemente. Löjtnant därst. 1691-07-08. Död ogift. Per. Ryttare vid livregementet till häst 1686. Kornett därst. 1688-09-24. Löjtnant1 1693-05-13. Ogift ihjälskjuten 1697-02-19 av två sina drängar. Lars, född 1664. Överstelöjtnant. Död 1719. Se Tab. 2 Gustaf. Ryttmästare. Död 1702. Se Tab. 18. Maria. Gift med fortifikationslöjtnanten i Stade Isak Mellin, död 1702.2 Hedvig Eleonora, född 1676, död 1754-03-22 på Stora Tollstad i Sjögestads socken, Östergötlands län och begraven s. å. 29/3. Gift 1698-04-14 med kaptenen, friherre Reinhold Fredrik Rehbinder, död 1712.	Fägersköld, Fromhold (I93)
225	Från tråden: Kirckhof, Hans i Brunn, Hedesunda http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/10230.html?973805063 KRICKHOF Hans Matsson antagen som soldat nr 43. överförd hit i december 1709 och befordrad till korperal. Befordrad till rustmästare den 6/6 1714. Avsked den 2/10 1714, blesserad. Född i Falun. Gift (Anm: Kirckhof i kyrkoboken) den 13/11 1710 (jfr: Hedesunda(X) C:1 sid 11) med Ingeborg Andersdotter. Bosatta i Brunn, Hedesunda. Hans Matsson Krickhoff (Anm: Kirchow i kyrkoboken) 1686 - 1746 3/8 (60) (jfr: Hedesunda(X) C:2 sid 247) Ingeborg Andersdotter (Anm: Kyrkhof i kyrkoboken) 1685 - 1763 17/5 (77) (jfr: Hedesunda(X) C:3 sid 35) Hans 28/1 1713 - 1713 27/5 Cicilia 1716 - 1796 10/1 (79) Daniel 2/2 1719 - 1719 15/3 Anna 1722 (Anm: Anna skulle kunna ha varit gift med: Jean (Johan) le Brun (LeBroun) Älvkarleby (C) 9 okt 1746 Hemvist Öhns Bruk, Älvkarleby (C), se Hfl Älvkarleby AI:3 sid 100) Karin 7/7 1715 - 1790 4/11 (65)	Kirchhoff, Anna (I2383)
226	Fröjel AI:8 (1875-1879) Bild 1740 / sid 167 (AID: v60717.b1740.s167, NAD: SE/ViLA/23034)	Olofsdotter, Anna Margareta (I2290)
227	Fältöverste, friherre och ståthållare i Västergötland. Blev högst 64 år. Erik Stenbock var bror till änkedrottning Katarina Stenbock. Brodern Olof dömdes till döden av Erik XIV men benådades. År 1592 drevs Olof i landsflykt av Johan III. Tillsammans återkom bröderna Erik och Olof 1598 med Sigismunds armé men efter kung Sigismunds nederlag flydde bröderna. Olof fasttogs i Finland och arkebuserades medan Erik gick i landsflykt till Danmark 1599 och dog i Malmö 1602. Erik, som var ståthållare i Västergötland under Johan III, är även känd för sin romantiska enlevering av kusinen Magdalena (Malin) Sture från hennes föräldrahem på Hörningsholms slott 1573. Efter att hennes far Svante Sture mördats på Uppsala slott 1567 bodde änkan Märta (kallad Kung Märta) med flera av deras ogifta barn på Hörningsholms slott i Södermanland. Malins kusin, Erik Gustafsson Stenbock, blev under vistelser på gården förälskad i Malin, som besvarade kärleken. Kung Märta hade då tillfrågat ärkebiskop Laurentius i Uppsala, som ansåg att äktenskap inte kunde komma i fråga eftersom Erik och Malin var så nära besläktade. Hertig Karl tog i hemlighet friarens parti och hjälpte denne med hästar och manskap för att arrangera en enlevering. Bortförandet iscensattes på Hörningsholm en marsdag 1573. Erik bjöd i lönndom Malin på en åktur med släde. Släden förde de båda till väntande ryttare, som snabbt förde dem "i säkerhet". Någon dag senare reste Erik till Stockholm för att förklara bortförandet för kung Johan III. Men Johan, som redan haft kontakt med den starkt förolämpade Kung Märta, lät genast arrestera den optimistiske friaren och fråntog honom dessutom hans ämbeten och förläningar. Erik Gustavsson hade många vänner, som omfattades av åsikten att paret borde få gifta sig. Bland tillskyndarna fanns Per Brahe och änkedrottning Katarina Stenbock. Dessa började uppvakta såväl Kung Märta som Johan III och lyckades inte bara få Erik frigiven utan också ge honom tillbaka förmögenheter och ämbeten. Kung Märta gav sig dock inte på sin ståndpunkt vad gällde giftermål. Paret reste då över den halländska gränsen och lät viga sig av en dansk präst. Ändå, tre år efter enleveringen förlät svärmodern Erik och sin dotter, som fick lika stor hemgift som de andra döttrarna. Under kung Sigismund behöll Erik Gustafsson sina ämbeten och förläningar, men måste vid oroligheterna i landet under 1590-talet fly till Polen. Därifrån följde han Sigismund till Sverige 1598, men efter dennes nederlag vid Stångebro begav han sig till Danmark, där han avled. Hans egendomar drogs in till kronan, men redan 1603 förlänade Karl IX Malin att "njuta och obehindrat behålla" sin mans arvegods inom rikets gränser. (Källor: Sveriges historia - Hadenius, Nilsson, Åselius och Gunnar Wetterberg - Kanslern Axel Oxenstierna)	Gustafsson Stenbock, Erik (I162)
228	Fänrik vid Skaraborgs regemente 1710-01-07. Löjtnant vid Västgötadals regemente s. å. 13/4. Kapten därst. s. å. 29/8. Fången 1713-05-16 vid Tönningen. Död ogift s. å. 29/5. https://sv.wikipedia.org/wiki/Belägringen_av_Tönning	Hård af Segerstad, Gustaf (I1765)
229	Född 'med segerhuva'. Beridare vid k. stallet29 1704-03-18. Löjtnant. Sekundryttmästare vid Västgöta kavalleriregemente 1710-11-15. Ryttmästare därst. 1711-04-14. Död ogift 1712 och bisatt 19/9 i Karlshamn. Han blev fången vid Poltava, men hemkom snart.	Hård af Segerstad, Carl Fredrik (I1762)
230	Född 1787-04-01 Kålltorp. Volontär vid Västgöta kavalleriregemente 1793-04-12. Sergeant vid Bohusläns regemente 1804-02-07. Fänrik vid Bohusläns regemente 1805-04-16. Löjtnant 1810-04-10. Kapten 1812-09-01. Avsked med majors n. h. o. v. 1816-08-27. Död 1862-09-20. Gift 1811-09-29 med Charlotta Fredrika Steuch, född 1787-07-16 Måryd, död 1835-01-22, dotter av majoren Johan Henrik Steuch, och hans 3:e fru Carolina Johanna Geete. Barn: Beata Carolina Maria, född 1812-06-01 och död 1812-11-13 på Måryd. Jakob Johan Christoffer, född 1813-09-12 och död 1815-02-01 i på Måryd. Sten Erik, född 1815. Lantbrukare. Död 1884. Gustaf Miles, född 1817. Kapten. Död 1869. Axel Alfred, född 1818-07-20 Saleby. Överflyttade till Nordamerika. Sofia Ulrika, född 1820-10-29 i Stockholm, död ogift 1877-07-22, Ryr Åke Vilhelm, född 1822. Kamrer. Död 1870. Knut Christoffer, född 1824-01-19, död 1825. Lovisa Fredrika, född 1826-04-24 i Dimbo socken, Skaraborgs län, död ogift 1897-10-05 i Norra Ryrs socken. Catharina Charlotta (Lotten), född 1828-03-27 på Anneberg i Dimbo socken, död ogift 1903-02-12 i Stockholm. Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13#TAB_43	Natt och Dag, Christoffer (I1654)
231	Född 1817-04-12 Måryd. Underofficer i pionjärkåren 1834-07-31. Avsked 1837-02-20. Furir vid Västgötadals regemente 1837-02-28. Officersexamen 1839-05-07. Underlöjtnant vid vid Västgötadals regemente 1839-10-25. Löjtnant vid Västgötadals regemente 1846-08-11. Kapten 1856-10-28. Avsked 1860-07-04. Kapten i armén 1863-07-10. Död 1869-02-16 i Vänersborg. Gift 1857-10-07 i Stockholm med Catharina Gabriella Rosaura Hård af Segerstad, född 1827-02-09 Kleverud. Död 1912-03-04 Strömsberg ]], dotter av löjtnanten Gabriel Hård af Segerstad, och Catharina Magdalena Elisabet Lillie af Aspenäs. Barn: Per Miles Gabriel Christoffer, född 1858-12-31 på Korsbyn vid Vänersborg, död på Korsbyn 1862-06-21. Åke Gustaf, född 1860. Sjökapten. Död 1927. Se Tab. 44. Anna, född 1861-08-01 på Korsbyn, död på Korsbyn 1861-08-01. Nils Otto, född 1862-12-23 på Korsbyn, död på Korsbyn 1863-01-13. Eva Catharina Charlotta, född 1864-08-03 i Vänersborg, död 1928-02-04 i Stockholm. Gift 1892-11-13 i Stockholm med rådmannen i Stockholm, KNO2kl, RVO, jur. utr. kand. Johan Wretman, född 1852-10-24 i Stockholm, död 1923-09-04 på Gärdesta i Lästringe socken, Södermanlands län. Carin Gabriella Gustava, född 1867-12-28 i Vänersborg, död i Vänersborg 1869-03-19. Källa: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13#TAB_43	Natt och Dag, Gustaf Miles (I408)
232	Förkylningsfeber	Nygren, Carl Magnus (I867)
233	Förstoppning	Nilsson, Johan (I36)
234	Föräldrar: Anders Olofsson och Catharina Jansdotter Plats: Stora Skogen Faddrar: Sven Pehrsson, Pehr Jöransson, Kjerstin Olofsdotter, Kjerstin Pehrsdotter	Andersson, Anders (I560)
235	Gabriel Alexander Hård af Segerstad föddes 1781. Han var den 7:e i ordningen av 12 syskon. Han föddes på Orust i Myckleby socken på Kåröd säteri. Hans far Nils föddes 1734 och var hela tiden militär och slutade med ryttmästares avsked och avled 1791 på Erikslund i Älvsborgs län. Nu vandrarhem. Hans hustru Ulrika Eleonora Cederholm von Schmalensee föddes 1750 och dog 1811. Det finns inte så mycket att förtälja om Gabriel ungdom annat än några fullmakter som skrevs för hans befordran inom krigstjänsten. Citat: År 1805 finna vi en fullmakt, dagtecknad på Haga slott av Gustaf den IV Adolf, som vars slutord lyder: alltså vilja vi härmed och i kraft av denna vår öppna fullmakt nåderligen hava förordnat honom Gabriel Alexander Hård att vara fänrik vis kompaniet av Vestgöta Dahls regemente slut citat. Under de närmaste månaderna kommenderades Gabriel att tjänstgöra i Stockholm vid Svea Artilleriregementet ? först som konstapel och underofficer och sedan som officers tjänst. Carl Armfeldt har den 8 december 1805 undertecknat hans tjänstebevis vari det bland annat heter att han ådagalagt en utmärkt stadga, noggrannhet, drift och skicklighet och såmedelst förvärvat sig befelets aktning och välvilja samt kamraternas vänskap och förtroende? Men oaktat all till synes varande fallenhet för krigstjänsten tog han ju ett beslut att avsäga sig sin tjänst. Hur det sedan gick fick vi ju veta när jag berättade om Catharina. Klart är att Gabriel från år 1813 var hemmansägare och jordbrukare på heltid framtill 1844. Åren på Stora Bjurum 1844-1849 var nog en skön och lugn tid för bägge makarna. När de kom till Sundsör var säkert makarnas erfarenhet av storjordbruk bra att falla tillbaka på ? en stor hjälp för sonen Adam när han kort därefter övertog ansvaret.	Hård af Segerstad, Gabriel Alexander (I48)
236	Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente 868 (1812-1814) Bild 440 / sid 75 (AID: v376490.b440.s75, NAD: SE/KrA/0023) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003053_00501	Ferm, Dragon Nils (I2296)
237	Gerberga av Sachsen, född 913, död efter 984, var en drottning av Frankrike; gift 939 med Ludvig IV av Frankrike. Hon var dotter till Henrik I av Sachsen och Matilda av Sachsen. Gerberga beskrivs som bildad, intelligent och politiskt aktiv, och hon tog ansvaret för staten under makens fångenskap och sonens minderårighet. Hon tillbringade sina sista år som abbedissa i klostret i Laon.	Gerberga av Sachsen (I1898)
238	Gewaldiger vid Hellfors Silververk gm Margareta Ersdotter bersmansdotter vid Mörkiärnshyttan.	Familj F478
239	Gift 1616 med borgmästaren i Norrköping Nils Månsson den store i hans 2:a gifte, född 1586, död 1639, stamfader för adl. ätterna Durell och Duréel, nr 422 och 609.	Hård, Elisabeth (I1795)
240	Gift 1:o 1696-09-13 i Stenums socken med överjägmästaren Carl Emanuel von Snoilsky B, i hans 2:a gifte, född 1659. Gift 2:o 1715-10-19 på Uddetorp med majoren Börje Fikenbohm, död 1748-08-00.	Hård af Segerstad, Agneta (I1789)
241	Gift 1:o med N. N. Hierta. Gift 2:o med sin frände Carl Claesson Hård af Torestorp, nr 60. Gift 3:o med Anders Blome till Halla. Hon och maken i sista giftet bortbytte 1647-08-14 frälsegården Berga i Åsaka socken, som Maria Hård tillbytt sig för sin morgongåva, till greve Per Brahe.	Hård, Maria (I1793)
242	Gift 1:o med vice presidenten Isak Henriksson Silfverhielm, i hans 2:a gifte, död 1650. Gift 2:o med översten Johan Printz, adlad Printzensköld, i hans 2:a gifte, död 1658.	Hård af Segerstad, Anna (I1648)
243	Gift med kaptenen Lennart Lilliestielke, nr 120, död 1738.	Hård af Segerstad, Anna Magdalena (I1769)
244	Gift med överstelöjtnanten Axel Hammarhjelm, i hans 1:a gifte, född 1676, död 1748.	Hård af Segerstad, Ebba Brita (I1763)
245	Glimåkra (L) AI:1 (1772-1783) Bild 36 / sid 34 (AID: v99203.b36.s34, NAD: SE/LLA/13111)	Persson, Trued (I2388)
246	Glimåkra (L) AI:1 (1772-1783) Bild 36 / sid 34 (AID: v99203.b36.s34, NAD: SE/LLA/13111)	Familj F689
247	Glimåkra (L) AI:8 (1813-1818) Bild 112 / sid 102 (AID: v99210.b112.s102, NAD: SE/LLA/13111) Glimåkra (L) AI:9 (1818-1821) Bild 134 / sid 127 (AID: v99211.b134.s127, NAD: SE/LLA/13111) Glimåkra (L) AI:10 (1821-1825) Bild 145 / sid 137 (AID: v99212.b145.s137, NAD: SE/LLA/13111)	Truedsson, Per (I2375)
248	Glimåkra AI:13 (1837-1846) Bild 234 / sid 190 (AID: v99215.b234.s190, NAD: SE/LLA/13111) Glimåkra AI:14 (1846-1851) Bild 206 / sid 204 (AID: v99217.b206.s204, NAD: SE/LLA/13111) Glimåkra AI:14 (1846-1851) Bild 260 / sid 258 (AID: v99217.b260.s258, NAD: SE/LLA/13111) Glimåkra AI:16 (1856-1862) Bild 323 / sid 334 (AID: v99219.b323.s334, NAD: SE/LLA/13111) Glimåkra AI:16 (1856-1862) Bild 327 / sid 338 (AID: v99219.b327.s338, NAD: SE/LLA/13111)	Baum, Dragon Nils Persson (I2217)
249	Gottfried* Leonard Nygren var föddes på Wentzelholm i Rumskulla församling i Kalmar län den 30/1 1849. Skolutbildningen skedde i Lidköping där familjens trotjänarinna stod för skolhushållet där också två bröder också var installerade. Sefa som trotjänarinnan kallades var född 1823 och hade förlorat sina föräldrar i en koleraepedimi. Gottfried hade liksom brodern Theodor ärvt sin fars initiativrikedom och vittomfattade planer, energi och arbetsamhet parat med sin mors klokhet och försiktighet. edan vid 13 års ålder flyttade Gottfried till Stockholm och fick en elevplats på hovapoteket Lejonet. 1867 avlade han sin farm.kandidatur och blev 1872 färdig apotekare, 23 år gammal. Gottfried ägnade sig därefter en tid åt köpmannayrket - och var en följd av år representant för framstående tyska droghus.an ägde Åkerholmska glas- och bosättningsmagasinet, skapade Pharmacia,och blev delägare av apoteket Nordstärnan från 1894 - och övertog ledningen avdess droghandel. Droghandeln utvecklades under hans insiktsfulla och energiska ledning med stor framgång varför en delning måste äga rum. Resultatet av delningen blev att Vasens droghandel, Stille-Verners fabrik och Nordstjärnans mineralvattensfabrik blev självständiga affärer. attenfabriken övergick till Apotekarnas Vattenfabrik för att senare övergå till Bryggerierna. Gottfried var ledamot i Centralstyrelsen för Bankaktiebolaget Stockholm-Övre Norrlan från 1898. Han var också verkställande direktör för De förenade kolsyrefabrikernas AB. Från 1903var han ledamot i direktioonen för Allmäna Barnbördshuset och från 1905, i Överstyrelsen för arbetarförsäkring AB samt Förs.bol. Trygg från 1909 och i styrelsen för AB Svea Separator från 1907.Under några år drog han sig till tillbaka till privatlivet, men när världskrigetbröt ut 1914 kallades han till ordförande för den av Kungl. Medicinalstyrelsen tillsatta läkemedelskommissionen för att organisera Sveriges inköp av läkemedel från utlandet. Gottfried ägnade mycket intresse och arbete åt organisationsfrågor inom apotekarekåren - och för dess studerande donerade han en studiefond från vilken stipendier utdelades åt fharmaceuter för vetenskapliga studier i in- och utlandet. I ett eftermäle talas om Gottfrieds ovanligt vänsälla och älskvärda personlighet. (Se nectrologen och även jubileumsskriften från dagspressen inom "Mina dokument" under rubriken SLÄKT - NYGREN GOTTFRIED OCH THEODOR 1849 rep. 1843. Gottfried var gift med Augusta Lyon. De fick en son och dotter. Gottfried avled i en hjärtattack den 29 juli 1916 vid en ålder av 67 år. Familjen ägde och bodde i huset Sköldungungagatan 5 i Stocckholm - och en villa i Saltsjöbaden på Ringvägen.	Nygren, Gottfried Leonard (I240)
250	Grythyttan AIa:12a (1812-1819) Bild 181 / sid 182 (AID: v51201.b181.s182, NAD: SE/ULA/10337)	Brogren, Bruksinspektör Mårtan Gustaf (I2190)