Noteringar


Träd:  

Träffar 301 till 350 av 526

      «Föregående «1 ... 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
301 https://en.wikipedia.org/wiki/Magdalene_of_Brandenburg_(1412–1454) Magdalena av Brandenburg (I1437)
 
302 https://en.wikipedia.org/wiki/Margaret_of_Saxony,_Duchess_of_Brunswick-Lüneburg Margareta av Sachsen (I1433)
 
303 https://en.wikipedia.org/wiki/Margaret_of_Sicily Margareta av Sicilien (I1450)
 
304 https://en.wikipedia.org/wiki/Matilda_of_Bavaria,_Margravine_of_Meissen Matilda av Bayern (I1446)
 
305 https://en.wikipedia.org/wiki/Otto_V,_Duke_of_Brunswick-Lüneburg Otto V den segerrike av Braunschweig-Lüneburg (I1434)
 
306 https://sites.google.com/site/goteborgsslakter/aurelius Aurelius, Kyrkoherde Peter (I2196)
 
307 https://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Holmquist_(direktör) Holmqvist, Direktör Bengt Gottfrid Fredrik (I1485)
 
308 https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Evertsson_Horn Horn af Kanckas, Gustaf Evertsson (I357)
 
309 Hugo Fröding var författare och tidigt militär. Var militärattaché i Berlin.
Skrev Göteborgs historia, som omfattade 5 band. 
Fröding, Gustaf Hugo (I433)
 
310 Husbonde, Ansarfve Tofta
Född i Hultsjö Jönköpings län
Hitflyttad från Hultsjö den 9/11 1878 
Johansson, Johan August (I2000)
 
311 Hushållerskan Johanna Britta Nilsson Familj F214
 
312 Hustru, Smågårda Grund Åboer, Tofta
Hitflyttad från Stenkumla 1849
Bortflyttad till Kroks Hemman den 1/11 1870 
Wahlgren, Cajsa Greta (Gertrud) (I2002)
 
313 Hälftenbruk. Anders Andersson på Grinnhult ?? fr Tunhem
Pigan Brita Amundsdotter ibedem 
Familj F224
 
314 Hässjö AIIa:2 (1902-1936) Bild 1340 / sid 429 (AID: v121686.b1340.s429, NAD: SE/HLA/1010083) Edström, Fredrika (I1367)
 
315 I husförhör är 28 Oct 1809 noterat som födelsedata. Samuelsson Freij, Sven (I42)
 
316 Information om Ammor 5:12 140
Äldre bostadshus stod på platsen, nuvarande byggt 1968.

I boken Gotlands Läns Bebyggelse, 1956, står följande: Ammor 2:1, Areal: 70 ha, varav 26 ha åker , ler- och sandjord samt lermylla, och 44 ha blandad barr- och lövskog. Djur: 6 kor, 3 ungdjur, 25 svin, 60 höns. Taxv: 31.400. Gården i släktens ägo sedan 1919. Mangårdsbyggnad, 1 1/2 vån, ombyggd 1938, tillbyggd och moderniserad 1948, av trä, reveterad, under eternittak, 5 rum, hall, 2 förstugor, veranda, kök, källare, elljus, elkraft, v, avl, vad, cv, wc. Ladugård från 1904 av trä under spåntak. Traktordrift. Ägare: Hemmansägare Aldor Kristian Johannes Gabrielsson f 4/2 1900, son till Johan Gabrielsson och Elfrida f Svensson, gift med Irene Elisabeth Karvonen f 17/12 1917, dotter till Salomon Karvonen och Erika f Turunen. Barn: Börje 1938, Bertil 1939, Krister 1942, Lars 1944, Marja 1950, Erik 1952. 
Gabrielsson, Hemmansägare Aldo Kristian Johannes (I1956)
 
317 Ingenjör Hayman, Knut Algot (I273)
 
318 Inspektör över tullarna i Helsingfors. Bruce, Eric (I138)
 
319 Jan Petter Nygren född den 25 januari 1798 i Stavnäs s:n i Värmland.

Hans hustru var Beata Ahlbom född 1813.
Hon bodde som änka i Stockholm.

Makarna hade 5 barn.
* Maximilian, Karl August f. 1835
* Theodoline f. 1837
* Tullia f. 1839
* Rudolf
* Knut

Jan Petter var Konglig sekreterare. 
Nygren, Jan Petter (I277)
 
320 Jean-François Régis Cadier var utbildad kock och hotellman, invandrad till Sverige 1852. Régis Cadier grundade Grand Hôtel i Stockholm. Han var gift med Caroline och de hade fyra barn. Han var morfar till Carl Malmsten.

Régis Cadiers föräldrar drev ett värdshus i en liten by i alperna där han tidigt under sina uppväxtår fick hjälpa till med arbetet på värdshuset. Via Grenoble begav sig Régis till Paris där han utbildade sig till mästerkock på krogen Frères Provençaux under åren 1848-1850. Han fortsatte sedan till S:t Petersburg där han efter några år fick anställning hos den ryske greven Daschkoff. När Daschkoff blev utsedd till ryskt sändebud i Sverige följde Régis Cadier med för att organisera hushållet. Sällskapet anlände med hjulångaren Furst Mentschikoff till Skeppsbrokajen den 3 november 1852.

Efter ett år i greve Daschkoffs tjänst tillträdde han den prestigefyllda tjänsten som kunglig kock på Stockholms Slott. I slutet av 1854 öppnade Cadier en egen delikatessaffär som blev en av Stockholms mest populära med en elegant inredning efter franskt mönster. En doft av Paris hade kommit till Sveriges huvudstad. Tre år senare öppnade Cadier Stockholms första restaurang med en tydlig fransk anknytning och lånade namnet Trois Frères Provençaux från den restaurang där han hade utbildat sig till kock i Paris.

På våren 1859 övertog han arrendekontraktet till Hôtel Rydberg som redan vid den tiden hade utvecklades till det ledande hotellet i Stockholm, som Cadier fortsatte att utveckla. Hans framgångar i hotellrörelsen var grunden till att han som ledande hotellman i Stockholm, omkring 1870, fick uppdraget att välja ut en tomt och projektera ett nytt storhotell i StockhoIm som kom att döpas till Grand Hôtel. Hotellet stod klart att ta emot de första hotellgästerna på försommaren 1874.

1889 flyttade familjen Régis och Caroline in i en trettonrumsvåning i Bolinderska huset. Régis Cadier avled bara drygt ett år senare, men änkan Caroline Cadier var bosatt i våningen fram till 1897, då hon sålde Grand Hôtel och Bolinderska palatset.

Grand Hôtel kom att bli Régis stora livsverk som han drev med fast hand ända fram till sin död. Han tilldelades Vasaorden av kung Oscar II för sina insatser i restaurang- och hotellrörelsen i Sverige.
Han är begravd på Solna kyrkogård. 
Cadier, Jean-François Régis (I1426)
 
321 Joakim Brahe var riksråd och ägde gården Tärna vid sjön Långhalsen nära Nyköping. Utöver Tärna ägde Joakim Sundholmen i Västergötland, sydväst om Ulricehamn, en gammal medeltida gård.

Riksföreståndaren Sten Sture d. y. höll Joakims och Margaretas bröllop 1516 på Stockholms slott. Joakim Brahe sympatiserade med Sturarna mot den danske kungen, men både han och svärfadern Erik Vasa fick betala ett högt pris för sitt politiska engagemang - de avrättades 1520 i Stockholms blodbad

Om släkten Brahe:

Joakim var den andre i raden av svenskar med ättenamnet Brahe. Släkten hade sitt ursprung i Danmark och den svenska grenen påbörjades i mitten av 1400-talet, då den sörmländske väpnaren Magnus Laurensson gifte sig med Johanna Torkilsdotter Brahe från det då danska Halland. Johanna och Magnus fick sonen Peder. Denne tog sin moders släktnamn Brahe, men behöll sin fars vapensköld med två svarta örnvingar på gul botten. Johanna Brahe hade i ett tidigare gifte ärvt Tärna gård utanför Nyköping och Sundholmens gods i Västergötland. Peder gifte sig 1481 med Öllegård Turesdotter. Efter Öllegårds död giftePeder om sig med Cecilia Månsdotter och de fick sonen Joakim, som blev Margareta Vasas make.

Källor

1) Bo Eriksson - I skuggan av tronen, biografi över Per Brahe d ä


 
Brahe, Joakim (I172)
 
322 Johan Larsson/Nygren var handlande och bryggare i Kristinehamn.

Det var Johan, som med ganska stor säkerhet antog namnet Nygren. Antagligen efter den socken han levde i - Nysund.
Hans maka Maria Andersdotter (1742-1827) gifte om sig efter Johans död 1778 med Carl Magnus Lundèn, som var rådman i Kristinehamn.

Maria levde efter Carl Magnus död 1783 tillsammans med sin son Pehr och hans familj. Maria avled på Liljedahl 1827 och är begraven i Ed:s socken.
 
Nygren, Bryggare Johan (I702)
 
323 Judiskt namn: Hanok Hänsel ben Juda Lyon, Edvard (I1405)
 
324 Judiskt namn: Jüta Nathan, Henriette (I1406)
 
325 Judith av Bayern, född 795/805, död 19 april 843, var en tysk-romersk kejsarinna och drottning av Franken; gift i februari 819 med Ludvig den fromme. Hon var dotter till greve Welf I och Hedvig av Bayern och syster till Emma av Bayern.

Biografi
Judith beskrivs som vacker och viljestark. Hon mottog vid bröllopet klostret San Salvatore i Brescia som förläning (beneficium). Hon var politiskt aktiv och utövade inflytande på maken: hon tillförsäkrade sina bröder höga poster och genomdrev att hennes son Karl den skallige också fick en del av riket efter maken precis som dennes söner från makens förra äktenskap. Hon var impopulär bland adeln och fängslades 830 i ett kloster i Poitiers anklagad för äktenskapsbrott. Hon förvisades vid makens avsättning till ett kloster i Tortona i Italien (833). Hon återkom vid Ludvigs återinstallation 834. Hon var sedan aktiv i ett skiftande alliansbyggande för att säkra sonens arv. Hon rekryterade militär hjälp till sonen Karl under hans krig mot sina bröder och bidrog till hans seger. 
Judith av Bayern (I1889)
 
326 Julius August Nygren född den 22 april 1810.

Han var gift med Anna Dorothea Wilhelmina Bladin, som var född den 1 juli 1809. Död 1888.

Makarna fick 8 barn.

Julius August var bruksläkare vid Skebo bruk.
Som ung var han mycket sjuklig. Gick på kryckor. Utskriven från Liljedahl till Stockholm 1837.

Han skrev flera poem, som har publicerats i Carlstads tidning under 1834.

Barnen blev stadsmäklare, grosshandlare, bokhållare och ångbåtsbefälhavare.

 
Nygren, Bruksläkare Julius August (I281)
 
327 Karin Nissvandt
Från Wikipedia

Karin Emma Louise Nissvandt, grevinnan Bernadotte af Wisborg, född den 7 juli 1911 i Nora församling, Västmanlands län, död den 9 september 1991 i Eskilstuna, Södermanlands län. Gift 20 februari 1932 med Lennart Bernadotte. Paret skildes 1971. Hon är begravd på kyrkogården i Flen, intill svärfadern prins Wilhelm.

Barn: 1. Birgitta (f. 1933) 2. Marie-Louise (1935-88) 3. Jan (f. 1941) 4. Cecilia (f. 1944)
 
Nisswandt, Karin (I442)
 
328 Karl Daniel arbetade vid Motala verkstad på ritkontoret som correktör.

Han var en tänkare och passade nog inte in i en kontorsmiljö.

Med flera skalder och författare förde han en underhållande korrespondens och hans efterlämnade brev och utkast till skrifter bevisar bäst vad han hade önskat verka, om ej hans korta levnad - men troligen även blygsamhet och tvekan att ej vara fullkomlig har återhållit honom att fullborda och allmängöra dem.

En framstående egenskap hos Daniel var det ädelmod, och den ömma hjärtlighet emot behövande anförvanter, som hans närmaste uttryckte det.

Karl Daniel led av hosta under en lång tid och avled av lung- och vattensot tillika svagt hjärta den 10 oktober 1851 endast 46 år gammal.

Nekrologen efter Karl Daniel är ganska lång varför jag väljer att citera ingressen:
Var Du obemärkt medan Du levde,
så skola Dina vänner tala så mycket
mer om Dig, när Du är död.

Efter Karl Daniels död erhöll Christopher ett brev från Fredrika Bremer, som var ett starkt bevis på Karl Daniels fina personlighet. Se Fredrika Bremers brev till Christopher.

Karl Daniel hade en flitig brevväxling med H.C. Andresen och C.V. Böttiger och som jag nämnde tidigare med Fredrika Bremer.

Böttiger 1807-1878. Skald och litteraturhistoriker.
1845 Professor i Uppsala och medlem i Svenska Akademien. Efterträdde sin svärfar Esaias Tegner.

Karl Daniel efterlämnade en lång och detaljrik berättelse om ett besök på Årsta år 1846. Se bifogade kortare utdrag från berättelsen.
Berättelsen är på 16 A.4 ?sidor. Mycket intressant och lättläst ? och borde kanske lämnas till Fredrika Bremersällskapet. Berättelsen har dock publicerats i ?Dagny? 1906.
 
Nygren, Carl Daniel (I294)
 
329 Karl den enfaldige, Karl III, (franska: Charles le Simple), född 17 september 879, död 7 oktober 929, var frankisk karolingisk kung av västfrankiska riket 898-922.

Son till Ludvig den stammande och Adelaide av Paris. Gift med Frederuna som dog 917 och därefter med Edgiva av Wessex, dotter till Edward den äldre av England, 7 oktober 919.

Som barn förhindrades Karl att inta tronen, först efter sin halvbror Karlomans död 884 och sedan då Karl den tjocke störtades 887. Visserligen kröntes Karl till kung i Reims redan 28 januari 893 men först efter att kung Odo avlidit 898 kunde Karl börja regera som kung.

Karls västfrankiska kungadöme var närmast identiskt med dagens Frankrike men 911 tvingades han göra Normandie till hertigdöme åt vikingahövdingen Rollo genom fördraget i Saint-Clair-sur-Epte mot löftet att inkräktarna skulle upphöra med plundringstågen längs med Seine, låta sig döpas och att Rollo skulle gifta sig med Gisela av Frankrike, Karls äldsta dotter.

Samma år dör Ludvig barnet, den siste kungen av östfrankiska riket, varpå Karl gör sig till kung av Lotharingia med vidare anspråk på hela det karolingiska imperiet. 923 återför dock Henrik I Fågelfängaren Lotharingia till det östfrankiska riket.

922 revolterade en grupp mäktiga feodalherrar under ledning av baronerna Gilbert av Lorraine, Rudolf av Burgund och hertigen Robert I, bror till Odo och farfar till Hugo Capet. De lät kröna Robert till kung 29 juni 922. I slaget vid Soissons 15 juni 923 blev Robert dödad men hans son Hugo den vite lyckades samla sin trupper till förnyad kamp genom att visa upp sin fars lik och till slut blev Karl besegrad. Rudolf av Burgund valdes till kung och Karl flydde till sin vasall Herbert II av Vermandois (vars syster var gift med Robert I) som höll honom fängslad i ett torn till slottet i Péronne i Somme där Karl dog efter sex års fångenskap. Han begravdes i Péronne vid klostret Saint-Fursy.

Hans hustru Edgiva flydde till England med sin son som därigenom fick namnet Ludvig från andra sidan havet när han senare återvände (över Engelska kanalen) och blev kung Ludvig IV.

Karl kallades inte "den enfaldige" därför att han ansågs dum; epitetet ska utläsas "den ärlige". 
Karl den enfaldige (I1894)
 
330 Karl Martell, född 23 augusti 686, död 22 oktober 741, var son till Pippin av
Heristal och Alpheid. Han var merovingernas major domus. Hans betecknande
binamn Martell betyder ?Hammaren?, men det användes troligen inte under
Karls livstid.

Karl Martell är mest känd för sin seger vid slaget vid Tours och sina militära
insatser vilka stoppade den umayyadiska expansionen in i Västeuropa under
den muslimska expansionseran, men även för grundläggandet av det
Karolingska kejsardömet.

Karl föddes i Herstal, i dagens Belgien, som oäkta son till Pippin II och dennes
älskarinna Alpheid. Karl Martell valdes till Maior domus, och styrde frankerna
såsom konung, och titulerade sig själv frankernas furste, (de sista fyra åren
lade han inte ens vikt vid att kallas kung) och var oavsett titel härskare över
de frankiska kungadömena. Han utökade sitt styre över alla de tre frankiska
rikena: Austrasien, Neustrien och Burgund.
Han segrade i slaget vid Poitiers (732), vilket var det enskilt viktigaste slaget
som ledde till att den muslimska expansionen inte kom längre än till Iberien
(nuvarande Spanien), och inte nådde in i Frankerriket.

Gift med Chrotrudis, död 724. 
Martell, Karl (I1102)
 
331 Karolina Fredrika Nygren, i Strandberg 1820-12-30 i Karlstad, d 1901-04-12 i Clara 9, änka efter kontraktsprosten i Blomskog Carl Samuel Nygren, f 1807-04-29 i Värmskog, d 1883-11-04. Prostinnan flyttade 1886 från Blomskog till Karlstad, där hon under de sista nio åren av sitt liv var sängliggande. Makarna
hade sex barn, alla förblev ogifta. 
Strandberg, Karolina Fredrika (I1855)
 
332 Kassörska Hayman, Georgina Wilhelmina (I272)
 
333 Kerstins efternamn skiftar pga slarv: Andersdotter/Aronsdotter Aronsdotter, Kerstin (I1805)
 
334 Kikhosta Esbjörnsson, Börje (I65)
 
335 Kolera Andersdotter, Anna Maria (I34)
 
336 Kolik Larsdotter, Cecilia (I69)
 
337 Korpral vid Västgöta kavalleriregemente 1716. Sekundkornett vid Bohusläns dragonregemente 1718-03-09. Premiärkornett25 s. å. 26/6. Avsked 1719-09-30. Fänrik vid Västgötadals regemente 1721-06-07. Avsked 1734-04-29. Åtnjöt pension 1744–1750. Död 1760-04-24 Nabben. Han bevistade fälttåget i Norge och belägringen av Fredrikshald. Gift 1732-09-21 Bryne med Elsa Catharina Ahlefelt, dotter av översten Johan Ahlefelt, och hans 1:a fru Helena Catharina Dreffensköld. Hård af Segerstad, Carl Georg (I1771)
 
338 Korpral vid Västgöta kavalleriregemente 1764-08-25.
Stabskornett vid södra skånska kavalleriregementet 1768-09-27.
Livdrabant 1771-06-26. Avsked med över jägmästares namn och
heder 1782-10-24.
Död 1787-12-13 på Hacketorp, Ugglum, Skaraborgs län.
Gift 1778-08-25 på Almetorp i Lavads socken, Skaraborgs län
med Hedvig Elisabet de Bruce, född 1747-12-21 Ölanda,
död 1817-03-16 på Stora Bjurum, dotter av överstelöjtnanten
Erik de Bruce och Hedvig Catharina Hård af Segerstad.

 
Lillie af Aspenäs, Carl (I104)
 
339 Krigskommissarie vid armén i Roslagen 1714.

Avsked 1715. Kallades direktör.

Död 1742-05-21.


Gift 1714-08-26 med Maria Christina Nordenberg, född 1698-07-20,
död 1762-04-13 Ölanda, dotter av överinspektören Johan Erik Nordberg
och Maria Christina Björn, samt syster till Anders Johan och Carl Fredrik Nordenberg, adlad Nordenskiöld nr 1912. 
Bruce, Erik (I136)
 
340 Kristina Katarina (Christina Chatarina) kom i tjänst hos Gustav II Adolfs drottning Maria Eleonora. Det var vid hovet hon träffade Per Brahe. Flickan som ansågs gladlynt och vänlig hade fina anor och en för tiden normal utbildning i svenska, tyska och religionskunskap, dock lär hon haft en kluddig handstil med "stavning ur egen fatabur".
(Källa: Ingrid Larsson Haglund - Grevarna Brahes vinterbok)
 
Gustavsdotter Stenbock, Kristina Katarina (I1439)
 
341 Kristinehamn AI:2 (1742-1748) Bild 61 / sid 113 (AID: v11862.b61.s113, NAD: SE/VA/13289)
'

Kristinehamn AI:2 (1742-1748) Bild 92 / sid 175 (AID: v11862.b92.s175, NAD: SE/VA/13289)


Kristinehamn AI:3 (1756-1760) Bild 82 / sid 75 (AID: v11863.b82.s75, NAD: SE/VA/13289) 
Andersdotter, Maria (I26)
 
342 Kronfallningsman
Brukspatron
Direktör vid kopparverken 
Nygren, Bruksägare Jan (I401)
 
343 Kräfta i levern. Amundsdotter, Brita (I561)
 
344 Kung i Sverige 1523-1560 Vasa, Gustav (I1273)
 
345 Kyrkostöt kallades den, som under gudstjänsten gick
omkring med en lång stav, på vilken var en
liten bjällra, för att väcka de sovande. 
Andersson, Kyrkostöt Nils (I821)
 
346 Köpman Hayman, George Henry (I269)
 
347 LANTZ Anders

Släktnamn: Esbjörnsson
Född: 1795
Död: -
Antagen: 1825
Avsked: 1845
Aktnummer: BR-03-0090-1825

Regemente: Bohusläns regemente
Rote: Årsnäs
Kompani: SÖDRA
Socken: SOLBERGA
Torpnummer: BR-03-0090

Källa: http://www.ep.liu.se/databases/soldatregister/dbrecord.sv.aspx?id=1666475 
Esbjörnsson Lantz, Soldat Anders (I22)
 
348 Lars Hierta, född den 23 oktober 1648 på Tumleberg i Essunga socken, död den 14 februari 1711, var en svensk militär. Han var son till Per Hierta och farfar till Carl Hierta.[1]

Efter att först ha varit i kurpfalzisk tjänst inträdde Hierta 1671 som löjtnant i Västgöta kavalleriregemente, för vilket hans far var regementschef. Han deltog med detta förband i skånska kriget, avancerade till överstelöjtnant 1695 och blev slutligen 1708 själv regementets överste. Hierta deltog med utmärkelse i slaget vid Helsingborg och fick kort därefter generalmajors avsked. 
Hjerta, Lars (I97)
 
349 Lars Nilsson var stadsmurmästare i Kristinehamn och deltog år 1716 i uppbyggandet av Eda skans i Värmland.

Han var även kyrkvärd i Nysund socken.

Nedan följer den första officiella dokumentationen på person i den Nygrenska släkten.

Efter Lars död fanns i Carlstads tidning nr. 9 år 1782 följande notis:
Lars Nilsson ? död vid en ålder av 87 år ? utan någon sjukdom med sunt förnuft och redigt begrepp till sista andetaget.

Han var gift med Maria Carlsdotter född 1702 död 1763.
Maria avled av en lungsjukdom 61 år gammal.

Makarna fick 4 barn.

Carl 1727
Johan 1732
Jonas 1743
Petter 1745



Källa: Hans Nygren
 
Nilsson, Stadsmurmästare Lars (I19)
 
350 Lars, till Hattsjöhult i Sandsjö socken Jönköpings län och Vallstorp i Dala socken Skaraborgs län. Var löjtnant vid Jönköpings regemente 1654–1656 och vid Smålands kavalleriregemente 1657. Ryttmästare vid sistnämnda regemente.
Död 1691-10-30 på Hattsjöhult och begraven 1692 i Sandsjö kyrka, varest hans vapen, omgivet av hans anors vapen, finnes. 'Finnes ha ibland andra den 30 juni 1653 på Gudhammar underskrivit kaptenen Sven Ödlas morgongåvebrev till Maria Persdotter Hård.'

Gift med Emerentia Ribbing, född tvilling 1636-11-11 på Svansjö i Bottnaryds socken Älvsborgs län, död 1715-02-16 på Hattsjöhult och begraven s. å. 30/3 hos mannen, dotter av majoren Erik Ribbing, och Kerstin Oxehufvud, nr 102. 
Hård af Segerstad, Ryttmästare Lars (I1650)
 

      «Föregående «1 ... 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Nästa»