Noteringar


Träd:  

Träffar 951 till 1,000 av 1,096

      «Föregående «1 ... 16 17 18 19 20 21 22 Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
951 Säterbo (U) AI:8 (1805-1814) Bild 90 / sid 82 (AID: v74201.b90.s82, NAD: SE/ULA/11512)

Säterbo (U) AI:9 (1814-1822) Bild 95 / sid 87 (AID: v74202.b95.s87, NAD: SE/ULA/11512)

Säterbo (U) AI:10 (1822-1830) Bild 120 / sid 107 (AID: v74203.b120.s107, NAD: SE/ULA/11512)

Säterbo (U) AI:11 (1831-1840) Bild 315 / sid 304 (AID: v74204.b315.s304, NAD: SE/ULA/11512) 
Lundahl, Brita Elisabeth (I2652)
 
952 Sättna AI:2 (1775-1782) Bild 101 / sid 94 (AID: v122622.b101.s94, NAD: SE/HLA/1010198)

Sättna AI:3 (1785-1801) Bild 137 / sid 135 (AID: v122623.b137.s135, NAD: SE/HLA/1010198)

Sättna (Y) AI:4 (1806-1816) Bild 174 / sid 166 (AID: v122624.b174.s166, NAD: SE/HLA/1010198)

Sättna (Y) AI:5 (1816-1829) Bild 200 / sid 190 (AID: v122625.b200.s190, NAD: SE/HLA/1010198)

Sättna (Y) AI:6 (1829-1839) Bild 210 / sid 196 (AID: v122626.b210.s196, NAD: SE/HLA/1010198)

Sättna (Y) AI:7 (1841-1849) Bild 30 / sid 22 (AID: v122627.b30.s22, NAD: SE/HLA/1010198) 
Ersson, Anders (I2307)
 
953 Sättna AI:8 (1850-1861) Bild 43 / sid 30 (AID: v122628.b43.s30, NAD: SE/HLA/1010198)


Sättna AI:9a (1861-1872) Bild 58 / sid 51 (AID: v122629.b58.s51, NAD: SE/HLA/1010198)


Sättna AI:9a (1861-1872) Bild 58 / sid 51 (AID: v122629.b58.s51, NAD: SE/HLA/1010198)

Sättna AI:10a (1873-1882) Bild 58 / sid 51 (AID: v122631.b58.s51, NAD: SE/HLA/1010198)

Sättna AI:11a (1883-1893) Bild 74 / sid 62 (AID: v122633.b74.s62, NAD: SE/HLA/1010198)

Sättna AI:12a (1893-1899) Bild 75 / sid 61 (AID: v122635.b75.s61, NAD: SE/HLA/1010198) 
Bergman, Johan Ersson (I2299)
 
954 Söderala (X) AI:11b (1822-1826) Bild 221 / sid 217 (AID: v136775.b221.s217, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:12b (1826-1830) Bild 219 / sid 207 (AID: v136736.b219.s207, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:14b (1831-1836) Bild 174 / sid 168 (AID: v136738.b174.s168, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:15b (1836-1845) Bild 187 / sid 175 (AID: v136740.b187.s175, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:16b (1846-1850) Bild 191 / sid 186 (AID: v136742.b191.s186, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:17b (1851-1855) Bild 213 / sid 208 (AID: v136744.b213.s208, NAD: SE/HLA/1010201) 
Söderholm, Bruksarbetare Mats Nilsson (I67)
 
955 Söderala (X) AI:14b (1831-1836) Bild 166 / sid 160 (AID: v136738.b166.s160, NAD: SE/HLA/1010201) Björn, Karin Jansdotter (I68)
 
956 Söderala (X) AI:19b (1861-1865) Bild 145 / sid 139 (AID: v136748.b145.s139, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:20b (1866-1870) Bild 155 / sid 150 (AID: v136750.b155.s150, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:21b (1871-1875) Bild 162 / sid 158 (AID: v136752.b162.s158, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:22a (1876-1880) Bild 158 / sid 154 (AID: v136753.b158.s154, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:23c (1881-1885) Bild 192 / sid 187 (AID: v136758.b192.s187, NAD: SE/HLA/1010201) 
Dalman, Anna (I37)
 
957 Söderala (X) AI:20b (1866-1870) Bild 243 / sid 238 (AID: v136750.b243.s238, NAD: SE/HLA/1010201) Söderholm, Stalldräng Johan Erik (I36)
 
958 Söderala (X) AI:7b (1792-1802) Bild 122 / sid 115 (AID: v136728.b122.s115, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:10b (1816-1821) Bild 199 / sid 194 (AID: v136734.b199.s194, NAD: SE/HLA/1010201) 
Björn, Mästerhammarsmed Erik Jansson (I71)
 
959 Söderala (X) AI:7b (1792-1802) Bild 122 / sid 115 (AID: v136728.b122.s115, NAD: SE/HLA/1010201)

Söderala (X) AI:14b (1831-1836) Bild 166 / sid 160 (AID: v136738.b166.s160, NAD: SE/HLA/1010201) 
Björn, Bruksarbetare Johan Eriksson (I69)
 
960 Söderhamn (X) AI:1b (1733-1737) Bild 48 / sid 44 (AID: v136829.b48.s44, NAD: SE/HLA/1010202) Norberg, Borgare/skeppare Jonas (I2959)
 
961 Söderhamn (X) AI:2 (1749-1764) Bild 23 / sid 19 (AID: v136830.b23.s19, NAD: SE/HLA/1010202)

Söderhamn (X) AI:3 (1756-1764) Bild 73 / sid 66 (AID: v136831.b73.s66, NAD: SE/HLA/1010202) 
Norberg, Brita (I2513)
 
962 Söderhamn (X) AI:3 (1756-1764) Bild 88 / sid 80 (AID: v136831.b88.s80, NAD: SE/HLA/1010202) Klang, Filhuggare Mårten Ersson (I2512)
 
963 Söderhamn (X) AI:4 (1766-1769) Bild 74 / sid 70 (AID: v136832.b74.s70, NAD: SE/HLA/1010202)

Söderhamn (X) AI:5 (1769-1777) Bild 121 / sid 117 (AID: v136833.b121.s117, NAD: SE/HLA/1010202)

Söderhamn (X) AI:6 (1778-1785) Bild 132 / sid 125 (AID: v136834.b132.s125, NAD: SE/HLA/1010202)

Söderhamn (X) AI:7 (1785-1791) Bild 139 / sid 133 (AID: v136835.b139.s133, NAD: SE/HLA/1010202) 
Klang, Brita Mårtensdotter (I2511)
 
964 Söderhamn (X) AI:8 (1792-1799) Bild 161 / sid 154 (AID: v136836.b161.s154, NAD: SE/HLA/1010202) Friborg, Brita Magdalena (I2315)
 
965 Södra Hestra (F) AI:2 (1727-1746) Bild 68 / sid 61 (AID: v22073.b68.s61, NAD: SE/VALA/00363) Torpensis, Ingeborg (I202)
 
966 Sölvesborg (K, L) BI:1 (1824-1850) Bild 9 (AID: v96845.b9, NAD: SE/LLA/13397)

Hjortsberga (K) AI:5 (1826-1831) Bild 184 / sid 178 (AID: v95808.b184.s178, NAD: SE/LLA/13153) 
Westerdahl, Snickarmästare Johannes (I3133)
 
967 Sören Sörensson får betraktas som en av Falkebergs stora personligheter. Han kan därför vara värd att ägna några rader. i Bilaga 3 lämnas flera biografiska uppgifter. Han var åren före 1710 handelsman och vice rådman i Falkenberg. Han ledde, som ovan berörts, borgenskapets strid mot Skepsgård. Han fick efterträda denne som gästgivare men som borgmästare togs en rådmanfrån Halmstad, Gustaf Dahlborg, vilket gav Falkenbergs känsla av att styras från Halmstad mera näring. Känslan förstärktes ytterliggare av att Dahlborg fortsatte att upprätthålla rådmanstjänsten i Halmstad. Åren omkring 1710 byggde Sören Sörensson såväl gästgivargården på Storgatan 42 som Hvitan ( namnet kom dock långt senare) på storgatan 24. Båda dessa byggnader har än idag kvar ursprungliga delar. Han ägde flera båtar för att skaffa varor till sin handelsverksamhet. När kommerskollegium uppmande borgerskapet i de svenska städerna att starta tegelbruk startade han ett sådant, beläget på nuvarande Kapelkyrkogårdens område. Han hade tobaksodling inne i Falkenberg, ironiskt nog var tobaksrökning på stadens gata förbjuden på grund av brandrisken. Det var alltså en mycket mångsidig man som nu blev gästgivare. 1732 blev han utnämnd till borgmästare efter påtryckningar från borgerskapet. Sören Sörensson avled den 28 septeber 1755 ochär begravd i S:t Laurentii kyrka.

Gästgivare och ägare av Hertings Gård 1709-1753. Född 23/12 1675 i Falkenberg. Föräldrar; Sören Mårtensson och Börta Svensdotter Holmer. Gift 1707 i Varberg med Anna Margareta Liedberg. Rådman och från 1732 borgmästare, Död 28/9 1755. Ligger begravd i S:t Laurentii Kyrka. ur boken: Falkenbergs gästgiveri, hotell & krogar Värdshuset Hwitan Ett av stadens äldsta stenhus, byggt 1698 - 1703. Byggmästaren, seder- mera borgmästaren, Sören Sörensson lät bygga huset som privatbostad åt sig, men med en krog och gästgiveri i bottenvåningen. Fasaden är gjord i grov falkenbergsputs som är vit, därav namnet Hwitan. I huset har inrymts såväl systembolag som vandrarhem. Numera drivs Hwitan som hotell och restaurang. Även byggt:
Kv Gästgivaregården 9. Gamla gästgivaregården som byggdes på 1700-talet. Byggherre: borgmästare Sören Sörensson
http://www.hallandskonstmuseum.se/Samlingarna/visa/29375

Falkmanska huset Detta är en av Falkenbergs äldsta byggnader. Det gamla gästgiveriet byggdes i början på 1700- talet av byggmästaren Sören Sörensson, vars son Johan Falkman, givit byggnaden dess namn, Falkmanska. Staden hade vid denna tid bara ca 300 invånare. Att man ändå ville satsa på krogar och gästgiverier berodde troligtvis på konkurrens från Halmstad och Varberg. Dessa städer hade hotat att helt utplåna Falkenberg från kartan. I Falkmanska huset ? nns nu ett trevligt kafé.
http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=7&ved=0CFEQFjAG&url=http%3A%2F%2Fwww.grandhotelfalkenberg.se%2Fsites%2Fgrandhotelfalkenberg.se%2Ffiles%2Fgamla-stan.pdf&ei=yRQDUY-aK4iL4gSgzoDAAw&usg=AFQjCNFscsMIeFzHJT9RsLSPn-z7f0J2Kg&sig2=W457HAGhyDLux0WNCDF47A&bvm=bv.41524429,d.bGE 
Sörensson, Borgmästare Sören (I2670)
 
968 Tandsprickning Nilsson, Amalia (I331)
 
969 Tapper krigare men grovkorning poet.
Införd i NLT 1998



Harald Stake hade efter ett långt liv i fält anförtrotts försvaret av Bohus fästning, när danskarna 1676 ånyo försökte återta de landskap som förlorats 1658 i Roskildefreden. Bohus fästning låg som ett lås för hela Västsverige och innehavet av denna fästning kunde avgöra hela kriget. Föll Bohus skulle danska trupper invadera Bohuslän och Västergötland med mord och brand som följd. Det visste generationer av västsvenskar, krigets grymhet var känd av alla och man fruktade det.

Men Bohus skulle förbli svenskt, det hade Harald Stake bestämt och själv deltog han därför aktivt i striderna. Han lär som 78-årig ha lyfts upp sin häst med svärd i hand för att leda ett utfall från fästningen. Detta slutade lyckligt och han visade därmed med kraft att andan från trettioåriga kriget levde kvar.

Stakes motståndare vid Bohus hette Gyldenløve och det är under den fortsatta belägringen av fästningen som denne skriver ett brev till den svenske befälhavaren med krav på omedelbar kapitulation. Mäkta förgrymmad griper då Stake till pennan och skickar med ilbud följande dikt som svar:

"Sittjande skitande fick jag ditt brev;

ju mera jag läste, ju mera det drev.

Marken var bar och det fants intet löv.

Därför tog jag ditt brev och tårckad min röv"

Som svar på en begäran om kapitulation torde brevet vara minst sagt originellt; diplomatins språk behärskade inte Stake. Men svarets innebörd var tydligt nog och kunde knappast missförstås.

Dasshumor?

Stake har av många betecknats som ett råskinn i avsaknad av all boklig bildning och någon sanning ligger väl i detta. Hans dikt är knappast poetisk utan liknar de verser som förr talade från torrdassens väggar; en odör av dasshumor svävar onekliigen omkring den. Dikten var känd på 1800-talet, men seklets viktorianska anda förbjöd den att komma i tryck. Modiga historiker vågade först på 1900-talet med viss bävan göra den känd. Känsliga personer varnades dock för de anstötliga raderna och kvinnliga läsare uppmanades att hoppa över dem.

Man kan i efterhand fundera över Stakes ordval, men Sverige var en ny stormakt och bildade svenskar var det ont om. All polityr var ytlig och det dagliga talet säkert råbarkat, förmodligen har Stake återgett vanligt svenskt talspråk i sin mustiga dikt. Men han hade säkert också ett syfte. Det gällde att uppmuntra soldaterna under den långa och svåra belägringen. Sannolikt hade de lättfattliga raderna med de folkliga ordvändningarna psykologisk effekt, liksom hans utfall med värja i hand. Inte skulle dansken komma åt Bohus inte! I ord och handling hade Harald Stake visat att fästningen skulle förbli svensk.

Belägringen misslyckades också, en dansk invasion förhindrades därmed och det var i hög grad Stakes förtjänst.

Begravnings tal.

När Harald Stake 1678 begravdes på Österplana kyrkogård höll kyrkoherden i Österplana, Andreas Hasselberg, en likpredikan i tidens anda. Han räknar där upp alla Stakes meriter och de var många. Talet varade i timmar; han hade varit i holländsk krigstjänst, deltagit i nästan alla slag under trettioåriga kriget, varit landshövding både i Skaraborgs- och Bohus län, han var friherre, general, riksråd och krigsråd. Vidare omnämns att han under tre krig, Hannibalfejden 1645, Krabbekriget 1658 och Gyldenløvekriget 1676, framgångsrikt och modigt försvarat och räddat Västsverige.

Kyrkoherden omtalar också att Stake 1631 räddade livet på Gustav II Adolf med fara för eget liv, att han blivit illa sårad 1637 med krossat kindben och genomstungen tunga och att han tagits till fånga i Tyskland.

Enligt den gode Andreas Hasselberg framstår Harald Stake som en god make och far, en tapper och oförvägen krigare och en förstklassig administratör och byråkrat.

Hur är det då med sanningshalten i en likpredikan från 1600-talet? Kan inte skönmålningen av den döde bli alltför gräll och yvig? Misstanken ligger nära till hands. Men den kan nog avfärdas av två skäl. För det första finns kyrkoherde Hasselbergs predikan bevarad i Uppsala universitetsbibliotek och den verkar ha tillkommit efter omfattande forskningar och intervjuer. Stake begravdes närmare ett år efter sin död varför god tid funnits att söka sanningen. För det andra så skulle säkert de närvarande begravningsgästerna ha reagerat för uppenbara osanningar och överdrifter.

Inga förläningar.

Stakes utnämning till friherre 1654 verkar välförtjänt, men förläningar i form av gods och gårdar uteblev. Gustav II Adolfs löften kom bort efter hjältekonungens död, Drottning Kristinas förbindelser tog hon med sig till Rom och Karl X Gustavs utfästelser gick i graven med honom. Någon jorddrott blev han aldrig.

Harald Stake hade nog ändå tillräckligt för att klara både sig och sin stora familj men nog verkar det orättvist att Stakes samtida Magnus De la Gardie formligen överöstes med gods och gårdar. Kanske grämde detta ibland Stake, men han hade knappast tid att grubbla så mycket på detta. Hela sitt liv hade han fullt upp med ansvarsfulla uppdrag.

Monument på Österplana kyrkogård.

År 1971 invigdes på Österplana gamla kyrkogård en minnessten över Harald Stake. Det skedde i samverkan mellan församlingen, hembygdsföreningen, Kungl. Västgöta Regementes officers och kamratföreningar och landsantikvarien. Det var en högtidlig ceremoni och även om hyllningen kom något sent så verkar Harald Stake vara värd den. Stenen minner ju inte om hans poetiska insatser utan om hans roll som fosterlandets försvarare.

De adelsvapen som bars vid Stakes ståtliga begravningsprocession finns i dag förvarade i Hönsäters kapell och vittnar på sitt sätt om svensk barock och om den storhetstid då ärat vårt namn flög över jorden.



Gift 1:o 1639-02-04 med Magdalena Sparre af Rossvik, född 1612-11-03, död 1656-02-01 på Lilla Bjurum och begraven s. å. 1/6 i Vättlösa kyrka, dotter av ryttmästaren Bengt Göransson Sparre af Rossvik och Kerstin Åkesdotter Bååt.



Barn:
Kerstin
Född 1640
Död 1677-09-00 och begraven 1678-09-08 i Österplana kyrka.
Gift 1661-03-31 i Stockholm med landshövdingen friherre Åke Ulfsparre af Broxvik. nr 37, i hans 1:a gifte, död 1701.

Carin
Född 1641-02-20
Död efter 1709-03-06 och begraven i Fågelås' kyrka Skaraborgs län.
Gift 1:o med kammarherren och kaptenen Ture Turesson (Natt och Dag), friherre Natt och Dag, nr 23, född 1626, död 1660.
Gift 2:o med sin svågers syssling, generallöjtnanten och landshövdingen Johan Hård af Segerstad, i hans 2:a gifte, född 1617, död 1691.

Erik
Kaptenlöjtnant.
Död 1672-02-13 i Livered, Hålanda (P)

Bengt
Född på 1640-talet
Död ung

Anna
Född 1646-06-02
Död 1730-04-03 på Moanäs i Fågelås' socken och begraven s. å. 15/4.
Gift med översten Gustaf Hård af Segerstad, nr 17, död 1688.

Märta
Född 1647
Död 1714-10-00 och begraven i Segerstads kyrka.
Gift 1670-02-12 på Öjared med överstelöjtnanten friherre Gustaf Miles Fleetwood, född 1642, död 1705.

Johan
Löjtnant
Död 1710

Åke
Död som barn

Gustaf
Student i Uppsala: 1662-09-25.
Erhöll 1669-07-15 respass till främmande land.
Död ogift 1672-10-28 i Leiden i Holland.

Ingeborg
Levde 1679.
Gift 1:o med överstelöjtnanten Sven Ribbing, född 1640, död 1677.
Gift 2:o 1685-01-25 på Ökna med landshövdingen Arent Carlsson Silfversparre, född 1646, död 1726.
—————————————————————————————————————————————

Gift 2:o 1662-08-10 med (friherrinnan) Carin Bielke, född 1599, död 1695-04-17 och begraven i Lundby kyrka, dotter av riksrådet och ståthållaren Claes Bielke, friherre till Vik, och hans 2:a fru Elsa Bielke. 
Stake, Harald (I60)
 
970 Testamente: Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIA:3 (1650-1820) Bild 317 / sid 267 (AID: v180432.b317.s267, NAD: SE/VALA/0382501) Hård af Segerstad, Axel (I51)
 
971 Till Kavlås i Hömbs socken, Tamstorp i Trökörna socken, Ulvstorp och Frittorp i Sparlösa socken (alla i Skaraborgs län), Livered i Hålanda socken Älvsborgs län och Ramsjöholm i Svarttorps socken Jönköpings län, född 1654-05-22. Kammarherre. Understallmästare 1677-01-08. Hovstallmästare 1697-12-01. Fick inseende över Strömsholms stuteri. Död 1714-02-06 Och begraven s. å. 9/2 i Riddarholmskyrkan i Stockholms samt därefter nedsatt i Hömbs kyrka Skaraborgs län, som han från grunden låtit förnya och där hans vapen med anor finnes. Han var en stor ryttare och lärde prins Carl, sedermera konung Carl XII, att rida. Gift med friherrinnan Brita Christina Stake, död 1729-09-12, dotter av kaptenlöjtnanten, friherre Erik Stake, och Ebba Ulfsparre af Broxvik. Hård af Segerstad, Gustaf (I53)
 
972 Tillh. Karlstad lärov. 1875-82. Anställd på kontor i Göteborg, sedan 89 kontors-
chef och prokurist hos firman Lampe & Co., Göteborg. 
Nygren, Claes Fridolf (I1076)
 
973 Tillh. lärov. 1853-6-t (mogenh.-ex.). Kom i handel hos P. F. Broman.
Innehade sedan (till 87) under firma Brinck & Nygrens bryggeri det forna Frank- eska bryggeriet (nuv. Karlstads bryggeriakt.-bol.). Blef då inspektör och 89 gene- ralagent för Norge hos lifförsäkr.-akt.-bol. Thule. Afsk. m. pension og. Bosatt i Kristiania. Ogift. 
Nygren, Gustaf Adolf (I976)
 
974 Tillh. lärov. 1854-64 (mogenh.-ex.). E. lär. i Karlstad 65-66. Köpman i
Gbg. Redaktör af Gbgs marknadsberättelser.
Gift 1877 med Hedvig Darild, f. 56. Barnlös. 
Nygren, Jacob Napoleon (I1849)
 
975 Tillh. lärov. 1856-63. I bagerilära hos fadern, hvarefter han lärde fotogra-
fiyrket och reste öfver till Amerika. Död 1895 20/ 3 i Karlstad, ogift.



Utvandrade den 8 jan 1886 till Chicago. 
Nygren, Johan Ludvig (I1850)
 
976 Tillh. lärov. x861-65. Bitr. i broderns järnaffär i Karlstad. Öppnade sedan
egen järnaffär i Kristinehamn, där han dog hastigt 89 9 / 1 , ogift. 
Nygren, Carl Otto (I1852)
 
977 Tillhörde Karlstad läroverk 1855-58. Gen.-gick hand.-inst. i Rostock 62-63. Inträdde 65 i vinhand.-firman Otto Wallenius & C:o, Gbg. Sedan denna firma upphörde 92, fortsat:e han i eget namn till 94, då han som kont.-chef öfvergick till firman Olof Predin & C:o.
Död 1913 3j8 i Göteborg, ogift.
Tog liflig del i musiklifvet i Gbg och var inom ordens- och föreningsväsen- det högt skattad. Var en af stiftarue af af Värmlandsgillet, där han åtnjöt stor popularitet. Var länge skattmästare f Par Bricolls riddaregrarler och innehade dess högsta utmärkelser. Därjämte hög frimurare.
 
Nygren, Alfred Theodor (I977)
 
978 Tingsås (G) AI:10 (1826-1830) Bild 403 / sid 410 (AID: v19614.b403.s410, NAD: SE/VALA/00374) Eriksson, Johannes (I2887)
 
979 Tjänsteqvinnans fadr Grufdr. Jan Sax vid Persberget har kunnat skriftligt bifall till äktenskapet. Familj F475
 
980 Tjärstad (E) AI:19b (1894-1899) Bild 100 / sid 340 (AID: v29496.b100.s340, NAD: SE/VALA/00377)


Pedersen, Christen Hjorth Kjellerup
Født : 4.jan 1867 Døbt: 17.feb 1867

Pedersen, Henrik
Asmildgårde

Pedersen, Kirsten
35 år
Fol. 29 
Petersén, Christen Hjort Kjellerup (I3148)
 
981 Tofta (I) AI:2 (1750-1778) Bild 160 / sid 30 (AID: v61564.b160.s30, NAD: SE/ViLA/23079)

Tofta (I) AI:3 (1785-1809) Bild 310 / sid 45 (AID: v61566a.b310.s45, NAD: SE/ViLA/23079) 
Påvelsdotter, Anna Margaretha (I2766)
 
982 Tofta (I) AI:2 (1750-1778) Bild 160 / sid 30 (AID: v61564.b160.s30, NAD: SE/ViLA/23079) Påvelsson, Hans (I2765)
 
983 Tofta (I) AI:4 (1809-1827) Bild 230 / sid 15 (AID: v61567a.b230.s15, NAD: SE/ViLA/23079)

Tofta (I) AI:4 (1809-1827) Bild 800 / sid 90 (AID: v61567a.b800.s90, NAD: SE/ViLA/23079) 
Jacobsdotter, Greta Lena (I2700)
 
984 Tofta (I) AI:4 (1809-1827) Bild 780 / sid 88 (AID: v61567a.b780.s88, NAD: SE/ViLA/23079) Larsdotter, Charlotta (I1981)
 
985 Torp (P) AI:9 (1845-1850) Bild 314 / sid 303 (AID: v4380.b314.s303, NAD: SE/GLA/13562) Sandström, Fredrika (I3105)
 
986 Torpare Nygren, Per Gustaf Persson (I379)
 
987 Torpet Strandhagen
Ett par pilskott från bryggan låg Torpet Strandhagen under Röd. I kyrkböckerna finns noterat fem olika familjer som har bott på torpet mellan åren 1813 till 1927. Anders Kristoffersson (1795–1876), som tog sig namnet Boström, bodde där med sin familj åren 1825 till 1864.
Hustrun hette Anna Larsdotter (1795–1877). Deras barn var: Andreas f.1816, Samuel f. 1824, Britta f.1821, Karolina f. 1827, Lovisa f. 1829, Amalia f. 1833 och Helena f.1835. Anders Boström var ägare till slupen ”Carl Johan” om tolv läster. En läst var ett mått på ett fartygs lastförmåga. Det går 1,8 ton per läst vilket motsvarar en lastförmåga på 21,6 ton på Boströms slup. När Smögenborna anlade sin fotbollsplan transporterades jord och sand (kallad Boströmsjorden) sjöledes från platsen där Strandhagen hade legat.
Från bryggan leder en brant backe upp mot gårdarna. Halvvägs upp i backen skymtar en gammal tegelbyggnad i vilken Rödströms på sin tid hade smedja, tunnbinderi och sillsalteri. 
Kristoffersson Boström, Torpare Anders (I2136)
 
988 Torshälla (D) AI:4a (1766-1771) Bild 480 / sid 70 (AID: v62348a.b480.s70, NAD: SE/ULA/11562) Wikmalm, Johan Arvidsson (I2875)
 
989 Tossene SNL:18 (1830-1840) Bild 73 / sid 70 (AID: v187794.b73.s70, NAD: SE/GLA/13568)

Östra Fågelvik (S) AI:19 (1845-1848) Bild 146 / sid 139 (AID: v9189.b146.s139, NAD: SE/VA/13687)

Östra Fågelvik (S) AI:20 (1848-1850) Bild 185 / sid 176 (AID: v9190.b185.s176, NAD: SE/VA/13687)

Östra Fågelvik (S) AI:21 (1851-1855) Bild 224 / sid 217 (AID: v9191.b224.s217, NAD: SE/VA/13687)

Östra Fågelvik (S) AI:22 (1856-1860) Bild 238 / sid 232 (AID: v9192.b238.s232, NAD: SE/VA/13687)

Östra Fågelvik (S) AI:22 (1856-1860) Bild 62 / sid 56 (AID: v9192.b62.s56, NAD: SE/VA/13687)

Östra Fågelvik (S) AI:23 (1861-1865) Bild 62 / sid 52 (AID: v9193.b62.s52, NAD: SE/VA/13687)

Östra Fågelvik (S) AI:24 (1866-1870) Bild 75 / sid 64 (AID: v9194.b75.s64, NAD: SE/VA/13687)

Östra Fågelvik (S) AI:25 (1871-1875) Bild 38 / sid 30 (AID: v9195.b38.s30, NAD: SE/VA/13687)

Östra Fågelvik (S) AI:26 (1876-1880) Bild 53 / sid 44 (AID: v9196.b53.s44, NAD: SE/VA/13687)













 
Boström, Skeppare Andreas (I2133)
 
990 Trolig familj.
Vallsjö AI:1 (1717-1734) Bild 84 / sid 151 (AID: v22469.b84.s151, NAD: SE/VALA/00406) 
Svensson, Mattis (I46)
 
991 Tunaberg (D) AI:16 (1851-1855) Bild 30 / sid 21 (AID: v62628.b30.s21, NAD: SE/ULA/11607) Hellqvist, Albertina Elisabeth (I3128)
 
992 Tunaberg (D) AI:18 (1861-1865) Bild 59 / sid 54 (AID: v62630.b59.s54, NAD: SE/ULA/11607) Willing, Christina (I3141)
 
993 Tvinsot Wendelius, Alma Sofia (I1235)
 
994 Tysk-romersk kejsare 1046-1056

Vid synoden i Sutri i december 1046 satte Henrik punkt för en bitter schism inom påvedömet och avsatte Gregorius VI, Benedictus IX och Silvester III. Han uppsatte i stället Clemens II på påvestolen; denne krönte Henrik den 25 december 1046.
Henrik III utsåg fyra tyskar till påvar; Clemens II (1046-1047), Damasus II (1048), Leo IX (1049-1054) och Viktor II (1055-1057).
 
Henrik III (I2594)
 
995 Ulricehamn (P) AI:3 (1831-1841) Bild 58 / sid 105 (AID: v44651.b58.s105, NAD: SE/GLA/13600) Lyberg, Guld/silversmed Johan Edvard (I117)
 
996 Ulricehamn (P) AI:3 (1831-1841) Bild 60 / sid 109a (AID: v44651.b60.s109a, NAD: SE/GLA/13600) Alm, Bernhardina Helena (I118)
 
997 Ulricehamn (P) AI:6 (1859-1870) Bild 59 / sid 52 (AID: v44654.b59.s52, NAD: SE/GLA/13600) Lyberg, Alma Lydia Johanna (I81)
 
998 Umeå stadsförsamling (AC) AI:1 (1737-1756) Bild 49 / sid 43 (AID: v139925.b49.s43, NAD: SE/HLA/1010220) Burström, Anna Maria (I2561)
 
999 Umeå stadsförsamling (AC) AI:1 (1737-1756) Bild 68 / sid 62 (AID: v139925.b68.s62, NAD: SE/HLA/1010220)

Umeå stadsförsamling (AC) AI:3 (1757-1772) Bild 9 / sid 5 (AID: v139927.b9.s5, NAD: SE/HLA/1010220)

Umeå stadsförsamling (AC) AI:3 (1757-1772) Bild 100 / sid 97 (AID: v139927.b100.s97, NAD: SE/HLA/1010220)

Umeå stadsförsamling (AC) AI:3 (1757-1772) Bild 242 / sid 238 (AID: v139927.b242.s238, NAD: SE/HLA/1010220) 
Trast, Elisabet (I2572)
 
1000 Umeå stadsförsamling (AC) AI:1 (1737-1756) Bild 8 / sid 2 (AID: v139925.b8.s2, NAD: SE/HLA/1010220)

Umeå stadsförsamling (AC) AI:1 (1737-1756) Bild 68 / sid 62 (AID: v139925.b68.s62, NAD: SE/HLA/1010220)

Umeå stadsförsamling (AC) AI:1 (1737-1756) Bild 115 / sid 109 (AID: v139925.b115.s109, NAD: SE/HLA/1010220)

Umeå stadsförsamling (AC) AI:3 (1757-1772) Bild 9 / sid 5 (AID: v139927.b9.s5, NAD: SE/HLA/1010220) 
Sundman, Borgare Jonathan (I2560)
 

      «Föregående «1 ... 16 17 18 19 20 21 22 Nästa»