Erik Gyllenstierna

Erik Gyllenstierna

Man 1602 - 1657  (54 år)

Personlig information    |    Media    |    Noteringar    |    Alla    |    PDF

  • Namn Erik Gyllenstierna 
    Född 10 Dec 1602 
    Kön Man 
    Död 23 okt 1657 
    Person-ID I2684  Nygren
    Senast ändrad 7 Jun 2020 

    Familj Beata von Yxkull,   f. 1618,   d. 1667  (Ålder 49 år) 
    Barn 
    +1. Emerentia Gyllenstjierna,   d. 10 Jun 1626
    Senast ändrad 7 Jun 2020 
    Familjens ID F788  Familjeöversikt  |  Familjediagram

  • Foton


  • Noteringar 
    • Erik Gyllenstierna[redigera | redigera wikitext]
      (Omdirigerad från Erik Carlsson Gyllenstierna)
      Hoppa till navigeringHoppa till sök
      För 1800-talspolitikern, se Eric Gyllenstierna. För riksrådet under 1500-talet, se Erik Karlsson Gyllenstierna (död 1586).
      Erik Gyllenstierna

      Erik Karlsson Gyllenstierna.
      Titlar
      Friherre af Ulaborg
      svenskt riksråd
      Personfakta
      Född 10 december 1602
      Död 23 oktober 1657 (54 år)
      Släkt
      Frälse/adelsätt Gyllenstierna af Ulaborg
      Erik Gyllenstierna, född den 10 december 1602, död den 23 oktober 1657, var en svensk friherre, ämbetsman och riksråd.

      Familj[redigera | redigera wikitext]
      Erik Gyllenstierna var sonsons son till Karl Eriksson Gyllenstierna (stamfader för Vinstorpslinjen av ätten Gyllenstierna) och son till assessorn i Svea hovrätt Karl Gyllenstierna.

      Gyllenstierna var gift med Beata von Yxkull med vilken han fick tre barn:

      Konrad Gyllenstierna (1645–1684)
      Kristofer Gyllenstierna (1647–1705)
      Carl Gyllenstierna (1649–1723)
      Biografi[redigera | redigera wikitext]
      Gyllenstierna studerade både vid svenska lärosäten och vid universiteten i Leiden, Helmstedt och Oxford samt gjorde en resa genom flera europeiska länder. 1627 ingick han som volontär vid Ludvig XIII:s livgarde samt deltog i belägringen och erövringen av La Rochelle 1628.

      Återkommen till Sverige 1629 utnämndes han 1630 till kammarherre hos konung Gustav II Adolf, bevistade vid konungens sida slaget vid Leipzig 1631, deltog i tyska fälttåget 1632 Gyllenstierna användes dessutom i åtskilliga beskickningar, bland annat till Moskva 1634 och 1647, om vilken senare han själv skrivit en berättelse. 1636 utnämndes Gyllenstierna till kammarråd, 1637 till landshövding över Karelen och Viborgs län samt 1642 till generalguvernör över Ingermanland, Keksholms län och Narva, 1645 till riksråd, 1652 till assessor i Svea hovrätt och 1654 till president i Åbo hovrätt.

      Vid riksdagarna 1641 och 1642 var Gyllenstierna lantmarskalk. Då Reduktionskollegium 1655 inrättades, förordnades Gyllenstierna till en av dess ledamöter. Han försökte, med ringa framgång, motarbeta ordförande Herman Flemings bemödande att genomdriva reduktionsbeslutets ordagranna tillämpning utan avseende på hög eller låg, förmenande att "man måste gå sakta till väga, man kunde eljest förvirra humörerna". I januari 1657 utnämndes Gyllenstierna till generalguvernör i Finland, men hindrades av sjukdom att tillträda detta ämbete. 1651 upphöjdes Gyllenstierna i friherrligt stånd, med Uleåborg i Österbotten till friherreskap.