Nils Hagberg

Man 1735 - 1807  (72 år)


Personlig information    |    Noteringar    |    Källor    |    Alla    |    PDF

  • Namn Nils Hagberg 
    Född 16 Apr 1735  Stora Tuna Hitta alla personer med händelser på denna plats  [1
    Kön Man 
    Död 9 Aug 1807  Prästbol, Värmskog (S) Hitta alla personer med händelser på denna plats  [2
    • Bouppteckning: Gillbergs häradsrätt FII:11 (1807-1832) Bild 36 / sid 67 (AID: v47635.b36.s67, NAD: SE/VA/11147)
    Begravd 20 Aug 1807  Prästbol, Värmskog (S) Hitta alla personer med händelser på denna plats  [2
    Person-ID I961  Nygren
    Senast ändrad 8 Nov 2020 

    Familj Christina Elisabeth Bergström,   f. 1749,   d. 11 Mars 1787, Värmskog Hitta alla personer med händelser på denna plats  (Ålder 38 år) 
    Barn 
     1. Anna Maria Hagberg,   f. 6 Maj 1777, Väckelsö, Värmskog Hitta alla personer med händelser på denna plats,   d. 29 Okt 1848, Karlstad Hitta alla personer med händelser på denna plats  (Ålder 71 år)
    Senast ändrad 14 Jun 2012 
    Familjens ID F326  Familjeöversikt  |  Familjediagram

  • Noteringar 
    • Outrett:

      Sara 28 jan 1709
      Far: Erik Matsson
      Stora Tuna (W) C:3 (1708-1721) Bild 18 (AID: v129308.b18, NAD: SE/ULA/12218)

      Eric Nilsson i Hesse och Sara Ersdotter i Tröne
      Vigsel 1734, Stora Tuna
      Stora Tuna (W) C:4 (1722-1736) Bild 165 / sid 156 (AID: v129309.b165.s156, NAD: SE/ULA/12218)

      Stora Tröne 1732-1736
      Stora Tuna (W) C:3 (1708-1721) Bild 18 (AID: v129308.b18, NAD: SE/ULA/12218)

      Nils
      16 april 1735, Stora Tuna
      Stora Tuna (W) C:4 (1722-1736) Bild 171 / sid 162 (AID: v129309.b171.s162, NAD: SE/ULA/12218)

      Erik Nilsson Hagberg
      Död 22 april 1759, Falu Kristine
      Falu Kristine (W) LIb:1 (1737-1782) Bild 1580 / sid 316 (AID: v284820.b1580.s316, NAD: SE/ULA/11441)

      Stora Kopparberg (W) AIa:1 (1749-1762) Bild 171 / sid 157 (AID: v131697.b171.s157, NAD: SE/ULA/12231)





    • Det var vid mitten av 1700-talet som Tunapojken Nils Hagberg flyttade till Värmland för att där skapa sig ett nytt och bättre liv. Något som gick honom väl i händerna. Åtminstone till en början.
      Han var född i Hesse, Stora Tuna, år 1735 av fattiga föräldrar och som 23-åring anställs han som dräng vid Falu gruva där han arbetade några år innan han sökte sig söderöver till Värmskog i Värmland. Snabbt blir han där en av de ledande männen. Han bodde på gården Väckel, som tidigare varit i Leksandsätten Trollius ägo. Förutom att han skulle bli en av bygdens största markägare var han också flitigt engagerad i det lokala kyrkoarbetet och var också den som redde ut kyrkans tidigare något trassliga affärer.
      Nils Hagberg kallades lokalt för brukspatron eller Inspektorn och hade respekt i alla folkled och med tiden blev han en av traktens allra mest förmögna män och dessutom en av de få skrivkunniga. Men den 27 juli 1799 hettade det i ordets rätta bemärkelse till runt Nils Hagberg.
      Han ägde då också gården Prästbol och just denna dag hade han för avsikt att bränna lite ris på ett skogshygge strax norr om kyrkan i Värmskog. Det brann rejält där ute på hygget både rök och gnistor steg mot skyn. Samtidigt låg vinden på in mot byn och det hela bar sig inte bättre än att glöd tog sig in under kyrkans spånbeklädda tak och snart stod den då knappt 40-åriga kyrkobyggnaden i ljusan låga.
      Byborna rusade snabbt till kyrkans undsättning och lyckades rädda mycket av de dyrbara inventarierna undan elden. Själva kyrkobyggnaden klara sig dock sämre och när elden väl falnat återstod i princip endast de murade väggarna, t o m kyrkklockorna gick förlorade i branden.
      Att branden orsakats av Nils Hagberg var de flesta av byborna överens om och så löd även utfallet från Häradsrätten vilken två månader efter branden samlats på Hagbergs gård för att utreda ansvaret kring olyckan. Rättens dom blev att Hagberg ådömdes att ensam bekosta återuppbyggnaden av kyrkan.
      Nu var Nils Hagberg en rättskaffens man som inte på något vis ville undandra sig sitt ansvar. Tvärtom.
      I stället lade han extra möda, såväl arbetsinsatsmässigt som ekonomiskt, på att den nya kyrkan skulle bli både större och vackrare än föregångaren. Under byggnadstiden såg han också till att en stor vällingklocka satte upp invid den provisoriska gudstjänstplatsen för att byborna "inte skulle behöva sakna klangen av en riktig kyrklocka". För att om möjligt undvika nya kyrkobränder försågs den nya kyrkan med ett tak av skiffer i stället för spån.
      Efter drygt två års arbete och stora ekonomiska insatser från Nils Hagberg stod till sist Värmskogs kyrka färdig för användning igen. Något den gör än i dag.
      – Den har visserligen renoverats en och annan gång sedan dess, men kyrkan finns där och Nils Hagberg är en person vi pratar om än i dag här i bygden, berättar Madelene Stendahl, präst i Värmskogs församling.
      – Han tog verkligen sitt ansvar för branden och var också väldigt mån om att den nya kyrkan skulle bli bra och faktum är att den blev ännu finare efter återuppbyggnaden, avslutar hon.

  • Källor 
    1. [S1448] Stora Tuna (W) C:4 (1722-1736) Bild 171 / sid 162 (AID: v129309.b171.s162, NAD: SE/ULA/12218).

    2. [S264] Värmskog C:6 (1794-1844) Bild 213 / sid 417 (AID: v8750.b213.s417, NAD: SE/VA/13638).